tisdag 1 december 2009

Nu känns det...

OK! Det var så här det kändes. Trött, mörbultad och ett ständigt kurrande i magen.
Inte undra på att folk ger sig i utmaningar av det här slaget. Nu visste jag att det skulle komma, precis som bakslagen kommer. Idag upp en kvart tidigare (05.15) för att inte bli så "sen" till jobbet. Om Nemo surade igår skulle ni varit med imorse. I praktiken fick jag bära ut hundstackarn på tomten innan han vaknade. 35 minuters promenad i ett töcken blev det i alla fall. Både jag och Nemo var betydligt piggare efter det. Jag har också fått den obligatoriska huvudvärken så jag drog i mig ett par alvedon innan jag åkte till jobbet. Huvudvärken försvinner inom en vecka, eller två. Är det vätskebalansen som spökar?

Igår skulle det bli ett medelpass, men kroppen skrek och det var min tur att lägga tjejerna...
Ha! Nu trodde ni jag skulle balla ur? Jag tog ett tidigare pass istället. Tyvärr fanns bara baspass, men jag körde för kung och fosterland så det blev nog som ett dubbelt medelpass...
Nåja - en smula överdrivet kanske, men en timmes jympa är helt klart underskattat!

Filosofisk tanke: Varför var jag ensam kille/man på passet? Är jag ensam man i hela världen att behöva röra på mig i lite roligare former...? Min uppfattning är att de flesta killar hellre drar på sig löparskorna EN gång, eller drar på gymmet EN gång. Sen träningsvärk i en vecka för att därefter skylla på "mycket på jobbet". Är jag helt ute och cyklar här, eller? Oavsett kan jag bara säga - svälj stoltheten och gå på Friskis & Svettis. Snacka om att det funkar! Sen kan man ju alltid kombinera detta med annan träning. Jag kommer ju köra detta som styrketräning i kombination med löpträning. Nåja...

Yes! Längtar redan till nästa vecka. Toppen att kunna använda ett färdigt program som beskriver, dag  för dag, vilken träning som ska utföras. Allt för att nå ett visst mål. I mitt fall "Slutföra Stockholm maraton på en tid på/under 5 timmar". Kunde lika gärna ha varit ett mål att "orka springa en mil", eller nåt annat man sätter upp som mål. Ser kanske inte så mycket fram emot långpassen framåt vecka 10-12 (februari-mars), när man ska ut och harva i minusgrader i ett par timmar, men vad gör man inte för konsten?

Idag har jag ett antal grymt tråkiga arbetsuppgifter framför mig så det är tur att kroppen värker och magen kurrar... Suck!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar