söndag 31 januari 2010

Supernöjd!!!!!

Tjipp! Inte kunde jag hålla mig till ikväll... Bestämde mig för att testa ett lugnt pass innan vi åkte och firade brorsan.

6,09 km på 36.17 minuter. Shit vad glad jag blev!
Kilometertider: 6.13, 5.31, 5.48, 6.16, 5.51, 6.10 !!!! Hallelujah! Kolla gärna Runkeeper...

Särskilt glad med tanke på att det kändes som att jag tog det lugnt. Inget "kli" i halsen och inte en tillstymmelse till feber. Jag körde i och för sig andra kilometer lite väl häftigt, men anpassade sen tempot till att ligga kring 6 minuter. Kanske beror detta på de vilodagar jag haft, men det spelar ingen roll. Glad som aldrig förr...

Jag har sett att "bloggjoggarna" samlas för långpass som de kör i ca. 6-minuterstempo och tänkte att "där skulle man vilja vara med". Jag har inte varit mogen för det tempot på de distanserna, och i ärlighetens namn har jag en bit kvar. MEN, "I´m getting there". Helt absurt känns det för min egen del att jag skulle kunna sikta på att jogga ett par mil i 6-minuterstempo (visst - det är en bit kvar, men mentalt är jag där :-)). Hoppas bara jag nu inte gått på för hårt! Jag får känna efter noga så jag inte gör nåt dumt :-)

Oavsett - nu kanske man kan ta sig en halv semla hemma hos brorsan...?

Invägning efter sjukdagar

Tjing! Så var det då dags. Invägning efter en nästan träningsfri period (har nu inte tränat annat än promenader sedan onsdagspasset - MORR!).

Dagens vikt:

91,9 kg (-0,9 kg sedan förra invägningen!)
 
Tja! Hur ska man förklara detta då? Jag har en enkel teori som helt enkelt bygger på att effekten av träning visar sig tidigast en vecka efer utförandet. Me denna teori i bakhuvudet så förklaras denna veckas viktnedgång. Samtidigt ger den obehagliga vibbar inför nästa invägning :-)
 
Men vad fan, på ren svenska! Det känns numera sekundärt. Jag har hittills på 10 veckor gått ned 6.1 kg. Det är ungefär 0,6 kg i veckan och målet har ju varit 0,5 kg i veckan. Det är dessutom så att löpningen fyller en allt större del av mitt liv och tyngpunkten ligger inte längre på viktnedgång utan på att nå målet att passera mållinjen på  Stadion 5 juni 2010 senast kl. 18.59. Med andra ord springa maran på under 5 timmar. DET är det som är viktigt just nu!
 
Samtidigt kan man ju inte låta bli att fundera över hur mitt liv förändrats sedan jag började projektet. Jag har gårr ned 6 kg som jag är säker på kommer vara borta för alltid så länge jag fortsätter löpandet. Det var precis det jag hade som "dolt" mål för länge, länge sedan. Att känna att man inte behöver "jobba" för att gå ner i vikt, utan att viktnedgångern kommer pga bättre leverne.
 
Igår var det lördag och jag trodde godisråttan Magnus skulle visa sig. Men icke! Som det kändes igår så är han ett Ex jag inte vill träffa nåt mer! Nu var jag kanske lite väl disciplinerad och tackade nej tom till glass, MEN det kändes inte jobbigt. Tidigare har det känts som en uppoffring att tacka nej till godis och glass, men nu känns det som en befrielse. Varför ska jag stoppa i mig sånt skit, när man kan skölja lite färska vindruvor och njuta av...?
 
Jag fick en skön kommentar av Roadrunner angående klädkontot efter projekt av mitt slag. Jag LÄNGTAR efter att höja klädkontokostnaden. Nu satsar jag på att se ut som en "idiot" ett tag till. Brallor som "snörps ihop" med bältet, tröjor som hänger och jackor med för långa ärmar. När jag passerar nästa storlek jeansmässigt ska jag shoppa! Då är det inte hållbart längre :-)
 
Idag är det frestelsedags hemma hos lillebror som nyss fyllt 40. Det vankas smörgåstårta och kaffe med semla, har jag hört ryktas... Nåja, han fyller 40 bara en gång så en halv bit smörgåstårta kanske man kan klämma i sig med lite våld :-) Semlan däremot lutar det åt att jag står över! Den faller under "godiskontot", eller i alla fall väldigt nära detta, så jag satsar på en smakbit och tar mest kaffe.
 
Senare idag har jag funderingar på att ge mig ut i spåren. Idag feberfri, men det "killar" fottfarand elite i halsen. Inget ont dock, utan mest irriterande. Kanske blir det att riktigt lugnt kortpass i alla fall. Längtar just nu efter att få "gneta långpass", men inser att kroppen måste få vila när man mår som jag gjort. Jag har gott om tid att hinna ta mina "gnetpass" i alla fall.
 
Just ja - kolla in artikeln på SvD av Petra! Fräckt fenomen man är involverad i...!

Så - trevlig avslutning på veckan allihop! (kanhända blir det ett blogginlägg senare idag mä...)

lördag 30 januari 2010

Fegar ur idag igen...

Sådärja - fegar ur idag igen :-) Eller, med mina egna ord, tar ett välgrundat och förståndigt beslut att inte ta ett pass idag. All beror såklart på vem man frågar i denna fråga. Jag har trots allt en gnutta feber och det "killar" fortfarande en smula i svalget. Det känns inte smart att riskera hela träningsvåren när jag kan vänta nån dag till och ta mitt pass helt utan sjukdomsrisk.

Så - vad gör man en lördag utan långpass då... Tja, en shoppingrunda med familjen (och alla andra familjer i hela världen för den delen - shit vad folk överallt idag...), ett besök på McDonalds, egen klädshopping och därpå laga god middag hemma.

OK, ska vi kanske splitta dessa aktiviteter och detaljstudera var och en i ett eget mikroskop...
Shoppingrunda i detta fall innebar att vi köpte sista delen i lillebrors 40-årspresent. Vad denna innehåller kan jag såklart inte yppa utan att döda er allesammans :-) Jag återkommer om detta imorgon efter vi firat brorsan. Grattis i efterskott förresten lillebror! Din lömska fru hade tydligen lyckats imponera på dig med en spa-dag! Bra att du giuck på den i alla fall...

Nästa aktivitet - McDonalds! Ojoj, nu börjar det lukta synd... Tre cheeseburgare och en Ramlösa citron. Och dessutom mätt och nöjd. Jag hade inga som helst problem att iaktta barnen dricka sin Cola (jag vet, jag SKA hitta ett sätt att övertala dem att Ramlösa ÄR gott... Mental notering om "barnprojekt"...) och äta sin pommes. Det verkar inte bättre än att kroppen (minskande i omfång) börjar föredra nyttigheter! Glädjande händelse för min del - särskilt i dessa dagar när RW har en ledare med antydningar om "viktsjukdomar"...

Egen klädshopping var också riktigt glädjande. Från att ha dragit 38x32 i jeans (JA - det är helt sant!) köpte jag ett par rea-jeans, något rymliga, i storlek 36x32!!!!! Känner ni hur stämningen stiger :-) ?
Passade också på att skaffa en skjorta inför morgondagen - vi får väl se om jag drunkanar i den...

Sist men inte minst - lördagsmiddag. Igår köpte jag fläskfilé billigt och det blev det naturliga valet för dagens mat. Detta i kombination med currykryddad vispgrädde(ja... Det är ju lördag!), med banan och jordnötter! Serveras med ris och en gnutta mango chutney! Mums filibaba! Rekommenderas varmt!
Jag är säker på att detta kan bota en infektion... (hoppas, hoppas, hoppas!)

Så - dags att köra igång riset och ställa in maten i ugnen! Ha en god lördag och på återhörande!

PS! Idag blir det ju heller inget lördagsgodis utan vindruvor. Jummy!

fredag 29 januari 2010

Inget ont som inte har nåt gott med sig

Tja, igår blev det soffliggande och tv-tittande. Morr! När man vant sig vid aktivitet är det svårt att vara still på det här viset. MEN, man hinner ju fundera en del över sin tillvaro :-)

Jag tror att jag behöver vara ännu mer uppmärksam på kroppens signaler. Inte för att det hade spelat nån roll för halsontet (eller?), men träningsdosen förra veckan var ganska rejält mycket högre än veckan innan (32 km + spinning/core jämfört med 21 km). Jag gick nog på lite väl häftigt...

Nåja, det kändes ju bra ända tills core-passet hörde av sig i magtrakten :-) Dock hade jag den där känslan i måndags av "feber". Hela kroppen var trött och skrek VILA! Den signalen kommer jag vara mer uppmärksam på framöver. En sådan känsla ska få ge två vilodagar istället för en :-)

Så även om jag inte är 100% frisk än så har jag i alla fall fått reflektera över min träning. Skönt att få den tiden att hinna fundera. Inte bara köra på enligt upplägget utan också känna efter!

När det gäller vikten verkar det vara så enkelt som att aktuell viktminskning baserar sig på förra veckans aktiviteter. Om det inte går käpprätt resten av veckan så kommer jag gå ner en del i vikt. Troligen tack vare förra veckans dos! Oavsett så känner jag att kroppen har börjat forma sig lite "snyggare"  (med detta innebär det bara att "kulan" börjar försvinna, hehe) och man känner styrkan på ett annat sätt än tidigare. Det är helt enkelt så att jag börjat känna mig stark! Det känns som en konstig reflektion när man är sjuk, men desto bättre...

Det är tom så att jag vågar mig på att kalla mig LÖPARE! Otroligt...

Snörvel och host!

torsdag 28 januari 2010

Första sjukdagen...

Så kom den då! Första sjukdagen i blogghistorien - min blogghistoria, alltså!
Vaknade idag med halsont, men ingen feber! Morr, alltså! Irriterande när man precis är igång och känner det där "flowet" som det så ofta pratas om. Men, men...

Jag tar en sjukdag från jobbet. Jag hade säkert kunnat jobba, men lägger istället allt fokus på att bli helt frisk. Jag tror det lönar sig i längden. Annars hamnar man i det där med att jobba halvsjuk och dessutom försöka få ihop träningen på nåt bra sätt. Nä - vila är det som gäller!

Jag är lite glad över detta trots allt! Det förklarar ju en del märkliga resultat senaste veckan. Skönt! Det har känts lite "kymigt" under passen även om en del pass varit lysande. Infektionen har nog lurat i bakgrunden. På söndag är det dags att fira lillebror som fyller 40 (egentligen imorgon). Jag siktar på att vara frisk i alla fall till på lördag och kanske ta långpasset då... Vi får se. Jag måste vara "halsontfri" innan jag tar ett steg till.

Jag ligger lite före min egen plan träningsmässigt och känner att kroppen kan bekämpa infektionen bättre än nånsin så jag är inte orolig än. Jag kör snart på igen. Kanske måste jag köra fruns "kur" (ett stort glas apelsinjuice med fem vitlöksklyftor nedpressade intas i ett hett bad... Blä!)...

Just det ja - Jag anmälde mig igår till Premiärmilen! Nån mer anmäld?

Ha en bra dag!

onsdag 27 januari 2010

Skitrunda!

Jag undrar så här i efterhand varför jag inte lät bli denna runda... Å andra sidan är den tacksam att blogga om :-)

Målet var att klämma en snabb (för mig) 7 km-runda. I detta fall på 42-43 minuter. Jag åkte hem tidigare från jobbet för att slippa trafikkaoset och insåg snabbt att det var smart att köra sitt pass innan det blev bedrövligt före.

Sagt och gjort. Omsvidad och kände jag mig heltaggad. Motvind ut och medvind hem - Perfekt!
Startade Runkeeper-passet och drog iväg. Det tog säkert 22 sekunder att konstatera att jag sannolikt var fullkomligt dum i hela huvudet! Motvinden var det värsta jag varit med om hittills i styrka. I byarna fick man en fin avskalning av de iskristaller som yrde. Hackade fint på hornhinnan!

Föret var väl OK. Lite småmoddigt i -3 grader, men konstigt nog ingen direkt snö. Förklaringen dök upp i första vänstersvängen. DÄR var snön. I drivor. Första steget i snön gav en fin känsla av det som komma skulle. Knät var täckt av snö!!!!!!

Ålrajt, tänkte jag, nu blir det kanske lite tyngre... Första kilometern 7.44!!! Jag var supernära att stanna och skratta ihjäl mig :-) Nån som har provat ett snabbdistanspass i knähöga snödrivor?
Min rekommendation är - Lå bli! Grymt jobbigt är nog bara förnamnet. Det hade varit intressant med pulsmätning detta pass, för jag tror pulsen var högre idag än på spinningen i måndags!

Efter knappa 4 kilometrar pallade jag inte längre utan vände för att få lite medvind. Underlaget var  hela vägen omväxlande snödriva och "barmark" (i detta fall isskorpa med smågrus utstrött) och jag hade lämnat brillorna hemma. Snöblind är ett intressant fenomen och det kändes som att det var det jag upplevde! Löpte "barmark" 3 meter för att där "smälla in i" en snödriva och stapplandes ta mig igenom densamma för att efter DET halka på "barmarken". Och så fortgick hela rundan. Höga knän, halka på "barmark", snubbling i nästa driva, höga knän etc.

Det var mycket länge sedan jag var så slut och hade så "usla" kilometertider som idag! Trösten är att jag bet ihop och ändå fick ihop 5,85 km! Inte utan att man nästan får klassa detta pass som världsrekord enligt Badgear-skalan...

TIPS: Ni som kan - kör på löpband eller plogad väg idag...

Puh!

Beroende och insikt...

Tjing! Idag planeras ett 7-kilometerspass i, för mig, god fart (under 6.20 min/km) i det som förväntas bli snöyra. Det är ju bara klass 1-varning från SMHI i mina områden :-)

I övrigt kommer detta inlägg att hålla sig på den filosofiska fronten...

Imorse var det, som vanligt, dags för promenad med Nemo. Det har blivit en trevlig tradition som jag har för avsikt att upprätthålla även efter "projekt 5 juni 2010". En rask promenad i knarrande snö och -9 grader. Kan det bli skönare egentligen? Kanske skulle det kunna vara sandaler som knarrade och +22 grader istället, men vad är utmaningen i det?

Jag har märkt att jag är "utmaningsberoende"! Är det nån som "lider" av samma åkomma? När man klarat en utmaning så är man direkt på nästa och försöker hitta en väg att klara även denna. Jag kände det imorse när jag tjuvvägde mig! Vikten har varit i stort sett helt konstant sedan i söndags! Jaha, tänkte jag, det var det det... Men sen kom jag att tänka på att veckan är dedikerad återhämtning. Nu letade jag inte efter undanflykter utan snarare strävade jag efter att, för denna gång, inte söka en ny utmaning direkt, utan låta denna pågå ett tag till. Jag kände mig tillfreds med att stå still. Ja, faktiskt, kunde jag tom tycka att det är OK att dra på sig lite mer vikt. Jag VET ju att det inte är fett som landar på kroppen längre, utan bra kilon! Varför inte låta dessa placera sig på nåt lämpligt ställe istället för att bryta ned kroppen ytterligare och tvinga kroppen att INTE tillgodogöra sig träningen?

Hehe - för 9 veckor sen när jag började hade ovanstående resonemang klingat "undanflykt" i mina öron. Kanske hade jag rätt då, men jag tror faktiskt att jag är mer rätt ute idag än vad jag var då! Jag resonerade kort i en kommentar igår om fenomenet "När kan man kalla sig löpare?". Badgear svarade på sitt vanliga klockrena sätt:
"Gillar man att springa och gillar tanken på att springa, och tänker löpning - då är man en springare, löpare, lubbare, joggare eller vad man vill kalla sig.".

Jag börjar bli mogen att kalla mig löpare. Jag har befunnit mig i joggare ett tag, men nu börjar jag känna att jag passerat MIN gräns för när det inte längre är att betrakta som "nöjesjogg" längre. För mig är förra veckans 32 km världsrekord (återigen ett uttryck lånat av Badgear). Denna vecka är återhämtningsvecka, men nästa vecka blir det världsrekord igen... Viktnedgången har mentalt blivit ett sidospår. Det var precis det jag hade hoppats att jag kunde uppnå och därmed kunna fokusera på löpningen.

Numera kommer viktnedgången att få bli en konsekvens av mitt tränande och inte ett egetsyfte! Går jag upp någon vecka så kommer det att få vara OK, men bara om träningen sett ut på ett sådant sätt att det är "tillåtet" med uppgång. Nästa vecka är det uppskruvning av träningsdosen igen! Då kommer också viktnedgåpngen hänga med - det är jag säker på! Trots allt är det många veckor kvar till 5 juni och jag har "bara" 7-8 kg att tappa ytterligare för att nå målet. Inga problem!

Buss på allihop!

tisdag 26 januari 2010

Piggelin

Hmmm - kroppens tillstånd har fått mig ur balans en smula. Ingen träningsvärk idag!
Hur konstigt är inte det på en skala...? För ett halvår sen hade jag sannolikt varit närmare döden efter gårdagens pass. Idag känns det helt OK - faktiskt mer än OK!

Igår kväll var det en annan femma. Jag stack från kontoret vid 16.30-17.00 och missade totalt att kolla trafikinformationen. När jag precis kört  på E18 såg jag ett pärlband av bakljus på motorvägen och tog ett snabbt beslut att svänga av för att ta "gamla vägen" hem. Jag var INTE ensam! En total restid på tre timmar, jämfört med den normala halvtimmen. Suck! Långtradarsmäll på motorvägen!

När jag äntligen kom hem skrek kroppen efter mat! Fläskpannkaka med sylt stod på menyn! Åt alldeles för stor bit... Efter det kände jag mig febrig. Tog tempen som visade en något förhöjd temperatrur, men inte mycket. Jag kände att om jag skulle bli sjuk till idag skulle man ju bli utskrattad på jobbet :-) Gick och la mig tidigt och tvärslocknade! Underbar känsla det där...

Vaknade när klockan ringde 05.15 och "studsade" ur sängen. Något stel i vaderna, men annars ingen känsla av gårdagen. Nemo var överlycklig och vi hade en riktigt mysig promenad i -12 grader :-)
Restid till jobbet: 26 minuter :-) Tummen upp för det!

Med anledning av att jag uppfattar signalen, i form av högre temperatur, igår har jag för avsikt att ta en extra vilodag idag. Det är inte värt att gå på för hårt och gå sönder. Denna vecka är ju också återhämtningsvecka så jag känner att det är helt OK efter min "all-time-high-helg" gången helg. Jag tar en lugn kväll med fru och barn istället för att gå på igen. Tar mitt pass imorgon istället!

Nästa vecka däremot...

Tills vi hörs igen!

måndag 25 januari 2010

It´s alive...

Japp - liket lever fortfarande! Dock med viss tvekan.

Spinning 45 minuter:
Utan tvekan var detta en speciell upplevelse. Dock inte den "nära-döden-ipplevelse" några beskrivit för mig. Det var superjobbigt, men ungefär som ett intervallpass i backe :-) Jädrar vad kul det var däremot! Detta kan jag mycket väl tänka mig att jag kommer göra om...

Core 30 minuter:
HÄR kan man snacka om "nära-döden-upplevelse" däremot! Det här passet måste vara det värsta pass jag varit på nånsin. Nu säger det mer om min bålstyrka än om passet, tror jag. Alltså måste detta upprepas  - och frekvent innan maran.

Sammanfattningsvis är det garanterat så att det är dags att börja fundera på hur jag ska skrapa ihop till ett gymkort och köra bådae spinning och core. Vi pratade om detta i helgen hemma och om jag inte är helt ute och cyklar (fniss...) så vill också Eva kunna få möjlighet att träna.

Ett försenat nyårslöfte får helt enkelt bli att vi båda ska skaffa kort på SATS (som ligger närmast hemmet, jobbet samt i Helsingborg dit jag reser en del)!

Ha en grejt dag önskar en kille som sannolikt kommer vara mer gnällig imorgon...

PS! Tack Thomas (El mentore) för att du "sparkade in mig" på World class idag :-)

Breaking news!

Idag är det dags att genomföra utmaningen Thomas gav mig!
På lunchen (långlunch idag) ska jag först köra 45 minuter spinning och direkt på det 30 minuter core.
Jag har aldrig testat spinning (precis som jag aldrig testat i stort sett NÅN träningsform) så det ska bli riktigt spännande. Om jag har tur så blir det inte en "nära-döden-upplevelse"...
Core-passet ska även det bli spännande. Jag är riktigt intresserad av att känna hur "illa det står till" med de muskelgrupperna. Jag lär väl bli varse det imorgon.

Annars går ju denna vecka enligt Szalkais program i återhämtningens tecekn. Ett medlhårt pass imorgon och ett långpass på söndag är det enda som är inplanerat. Troligen kompletterar jag med ett "återhämtningspass" på torsdag. Jag tänker mig ett "slö-joggpass", dvs ett joggpass i riktigt lugnt tempo så man kan höra fåglarna kvittra och se myrorna på marken... Nä just ja. det är vinter! Vi skippar myrorna :-) Ni fattar grejen i alla fall! Alternativet är någon annan träningsform. Dte är ju flera dagar kvar så jag får fundera.

Ytterligare en nyhet: Lördagar ska from nu vara godisfria!

I konsekvensens namn av viktnedgångsvärden gången och förra vecka så spetsar jag lite ytterligare genom att sluta med lördagsgodis. I praktiken avstår jag då från godis helt eftersom lördagar är den enda dagen detta var tillåtet. Jag väljer nu alltså att lyssna på Badgear och Roadrunner och slutar helt med godis! Jag kommer dock behålla fridagen på lördagar, men den avser då bara mat och dryck!

Jag lär återkomma efter dagens övningar med min upplevelse... OM jag överlever!

Ciao!

söndag 24 januari 2010

Awarded... Wow!

Otrooooligt! Jag fick en award för en inspirerande blogg! Tack Lina! Tur att jag fick bekräftat att det var mig du menade... Inte trodde jag att min blogg nskulle vara en inspirationskälla för andra! Kul som fasen på ren svenska!




Awarden för även med sig lite förpliktelser;

1. Kopiera awarden på din blogg
2. Länka till personen som gett dig awarden
3. Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
4. Välj ut 7 andra bloggar du vill ge awarden till
5. Länka till deras bloggar & kommentera hos dem att de har en Award att hämta!

Fakta om mig (intressanta eller ej):

1. Jag tillhör de som gärna dansar och också tävlat på hyfsad nivå i bugg (även i boogie woogie)!
2. Om det roar mig kan jag vara grymt fokuserad!
3. Jag imponeras av människor som övervinner sina begränsningar och river sina murar!
4. Jag har en lång lista på saker jag vill göra innan jag dör och älskar att bocka av på listan.
5. Jag ska skola om mig under 2010 och bli it-arkitekt på äldre dar :-)
6. Jag kan bli jäkligt envis när jag bestämt mig för något (denna STAL jag från Lina, men den gäller lika mycket för mig... märkligt nog!)
7. Jag har inte motionerat seriöst NÅNSIN förrän nu!

Jag skickar vidare awarden till nedanstående personers bloggar. Samtliga inspirerar mig på sitt sätt!
 
Roadrunner
Badgear
Petra
Ana
Fredde
Running girl
Snorsportarn
 
Ni hjälper mig att ta mig till mina mål och slå ner mina murar!

Just ja - mitt 14,36 km-pass! Utan er här ovan hade detta varit en utopi för 8 veckor sen... En halvmara på två dar! Vojne vojne...
Imorgon 45 minuter spinning + 30 minuter Core på World class med Thomas... Shit - hur ska detta sluta!

Invägning & långpass

Tja - inte riktigt vad jag planerat, men här kommer dagens resultat:

Dagens vikt: 92,8 kg (-0,6 kg sedan förra veckans invägning).

OK - Vadan detta resultat, oavsett om det är bra eller dåligt ? Jag tror förklaringen ligger i "platåfilosofin", dvs efter en viss tids arbete hamnar man i ett "vakum" där man upplever att ingenting händer. Jag har varit med omd etta tidigare just när jag gått ner i vikt. Man har räserfart en viss tid och sen PANG stannar man! Man går inte ner nåt, eller i alla fall väldigt mycket mindre än tidigare.

Jag är där nu! 0,6 kg är fortfarand emer än vad jag panerat att gå ner varje vecka? Kanske är detta det bästa nedgångstempot? Jag är inte säker...

Det jag är helt säker påär att jag är SKITNÖJD! Jag går ner i vikt SAMTIDIGT som mitt mål - 5 juni 2010 - ter sig alltmer möjligt att nå. Tom nästan omöjligt att missa! Gårdagens pass gav mig ny energi att fortsätta på inslagen väg. Så mycket energi att jag faktiskt kommer köra ett långpass idag. Annars hade de negativa tankarna redan börjat dra mig åt hållet "nja, jag ska ju på spinning imorgon - jag stannar hemma...". Icke sa Nicke!!!!!!

Jag vänder idag å¨steken och tar en runda hemifrån och hem till föräldrarna. "Ska man få hem en svettig slashas?" var morsan kommentar idag :-) Jajemen! Idag är dock målet bara att konsumera kilometrar i lugn takt. Om det mot all förmodan går fort så är det helt OK (märkligt va?)...

Tills vidare - Ut och kör!

PS! 5 km rask promenad med Nemo imorse gjorde att energiflödet gick igång...

lördag 23 januari 2010

Kortlångpass

Idag var det lite rörig dag. Eva jobbade men jag hade ändå hoppats på ett långpass under dagtid.
Saker och ting ndrog ut på tiden (hängde tvätt och sorterade strumpor, hehe) så det fick bli ett kort långpass, dvs ett vanligt lätt distanspass.

Måler var en lugn sjua som skulle kännas bättre än i förrgår då det var katastrofkänsla. Så jag inledde extremt lugnt (till skillnad från häromdagen). Först 2 kilometersplittarna var 6.44 och 6.26. Sen kändes det hyfsat. Jag spranf min gamla femma med ett par kilometers tillägg ungefär. Föret var frusna bilspår  så ni kan ana var hjärnan fokuserade - balansen! Det kändes som om risktillägg hade varit på sin plats idag! Tack och lov var modden nedtryckt och frusen (det var -8.7 grader när jag stack ut)!!!

Den tredje kilometern avverkades av misstag på 6.11 minuter och avslutades med en ganska kraftig backe. Efter det kändes det som att jag flög fram! Det visade sig också att jag gjorde :-) Kilometer fyra - 6.09 efter en backe och lugn takt... Kilometer fem och sex gick båda på 5.36!!!!! Vad fasen, tänkte jag! Snart brakar det... Men det kom aldrig. Sista 0.86 km på 5.14 minuter!

Vad lär man sig då av en runda som idag? Tja, inte vet jag. Kanhända var det rundan i förrgår som gav extra energi, eller så var det marmeladen på mackorna imorse (det är ju lördag!).
Oavsett så känner jag följande - jag var nära att ge mig på andra träningsformer efter förrgårspasset, eller åtminstone börja om i lägre tempo. Nu är jag PÅ igen! Så ni som har det som jag, motigt och moddigt, ge inte upp! Dte kommer en dag när ni också halkar rätt i de frusan bilspåren!

Dagens upplevelse kan ju nästan får en att tro på jogginguden, men det är fortfarande 133 dagar kvar. Jag hoppas att den övervägande delen av dem är en dag som idag och inte som den i torsdags. Jag hoppas samma sak för er andra som ska nå era mål och kanske står på linjen med mig 5 juni.

Och nu - dusch, smaskensmiddag och lördagsgodis! Idag känner jag att jag verkligen förtjänat min lördag!

Überlycklig :-)

torsdag 21 januari 2010

Motlut på flera sätt men med ett leende på läpparna

Tja - så var man tebax då! Efter en underbar resa på löpbandet i förrgår smällde jag rakt in i betongväggen idag. Planen var en lugn 7-kilometersrunda...

Började hurtiugt i tre kilometer. Alldeles FÖR hurtigt! Då smällde hållet till!!!! Det kändes som om det slog gnistor om mellangärdet. Mycket otrevlig upplevelse. Jag vet faktiskt inte när jag senast hade håll. Det var i alla fall ett bra tag sen.

Jag skjuter helt frankt in förklaringen - för mycket jobb, för mycket kaffe och för lite mat och vätska.
Det  är i alla fall EN teori. Fler förslag?

Oavsett ser jag denna runda (7 km på 46.13 - snitt 6.30/km) som försumbar :-) Visst är det väl OK att att trolla bort en runda på det viset? Asgarv!

Som ni märker är i alla fall humöret på topp! Vikten går åtmionstone åt rätt håll nu - JA jag har tjuvvägt mig, men tänker inte berätta...

Näe, dags för lite käk och sen soffpotatisläge! Imorgon vilodag :-) Långpasset blir troligen lördag...

See ya!

Omstart i naturen

Tjolahopp! Efter ytterligare en seg resa hem igår beroende på att en lampa på noshjulet var trasig på flyget (lysande undanflykt?) startade jag om med riktiga promenader igen idag. Lilla Nemo var en glad skit imorse. Överlycklig över att få en morogonpromenad igen. Faktiskt var det riktigt skönt att få promenera ute och sen komma hem till sin "egen kuppe". Hotell är behagligt, men hemma är bäst!

I eftermiddag planerar jag för 7 km lätt distanslöpning. Jag har jobbat så många timmar denna vecka så jag jobbar bara till tre och sen hemåt för löppass. Hoppas på att modden inte ger ett trögt pass idag...

Tills vidare - ha det!

tisdag 19 januari 2010

Förbannad funkar!

Yes! Jag har varit onöjd hela dan - rent av förbannad på mig själv för det onödiga utsvävandet igår.
Jag använde det på löpbandet idag! Herregud alltså!

5.12 km på 29.04 - ett snitt på 5.41 min/km!!!!

Helig ko! Så snabb 5:a har jag nog aldrig sprungit. Allt beroende på en ny drivkraft - besvikelse!
Fascinerande att man kan vända en negativ händelse till en positiv - på bara 29 minuter drygt :-)
Enligt Runkeeper brände jag omkring 488 kalorier också. Inte fel i sammanhanget, hehe.

Skönt att avsluta dagen i positiv anda! Nu återstår en ceasarsallad med grillad kyckling (undrar om det kan räknas till stenålderskost förresten - fniss) - och en STOOOOR vatten :-)

Trevlig kväll allihop!

Just ja! Stort tack till Roadrunner & Badgear som peppade igång mig idag!

Ny dag - nya bud

Jihaaa! Äntligen en ny dag så den förra kan glömmas :-)

Imorse (5.15) kände jag att det hade blivit lite blött och kallt om fötterna på gårdagens promenad så jag beslutade mig för att testa morgonpromenad på löpbandet i källaren på hotellet.
Ställde in bandet på låg nivå, högt tempo (6.1 km/tim) och random-program. Kändes toppen och jag återupptog ljudboken från igår (Den dubbla tystnaden av Mari Ljungstedt). Konstaterade att 6.1 km/tim är ganska raskt promenadtempo och det resulterade i en puls på 106 slag/min (enligt maskinen - som jag i sig inte riktigt är överens med!) efter 40 minuter. Fem minuters nedvarvning (!) på det gav en varm och skön känsla som jag efter dusch toppade med en tallrik havregrynsgröt, ett glas vatten och, såklart, den obligatoriska kaffekoppen!

Idag är, som sagt, en ny dag och kroppen har lugnat ned sig efter moddpasset i söndags. Ikväll var planen en timme löpband i lugnt tempo för att "knarka" lite kilometrar, men vi får se hur vädret ter sig. Kanhända ger jag mig ut i det skånska vinterlandskapet istället. Oavsett detta så är det en sund (?) sallad med grillad kyckling på hotellet ikväll! Gårdagens synd lägger vi till handlingarna som ett glatt jippo :-)

Just det ja - målet igår var att hålla arbetstiden under 15 timmar. Det lyckades och jag klämde "bara" ur mig 14 :-) Sunt va? Kan detta ha lett mig in i sinnesstämning för "matsynd", hehe?

Idag pigg och glad och grymt motiverad igen!

måndag 18 januari 2010

Upplägg och synd...

Hmmm - jag följer med stor spänning "experimentet" Lina kör på sin blogg. Om det "faller väl ut" ska jag föreslå för frun att vi testar stenålderskost. Allt hänger på om energin finns kvar med denna kost. Jag vet inte om jag grejar träningsökningarna i mitt program med mindre energi än idag.

Det är många som undrar exakt hur jag gör för att gå ner i vikt :-) Receptet är ganska enkelt:
  • Ät vanlig mat i veckorna, men aldrig mer än en portion. Helst inte större än knytnävsstorlek.
  • Unna dig en fridag när du inte har några som helst kostkrav eller förbehåll.
  • Ta en promenad varje morgon på minst en halvtimme.

Det viktigaste tipset är dock detta:
Om du "misslyckas" en gång - glöm den gången och börja om! Till slut kommer "misslyckandena" bli färre och färre och - hoppas jag - till slut försvinna!

Så till er som tror att jag "bantar" - Helt fel!
Jag äter normala portioner, motionerar och unnar mig ingenting i veckorna. Lördagar har jag helt fria. Vill jag frossa så gör jag det! Fatta vilket underbart liv det blir! Inga större uppoffringar i veckorna och total frihet att sväva ut en gång i veckan :-)

Jag kan säga direkt att det inte varit en dans på rosor. Det krävs disciplin. Särskilt under de första veckorna. Det får också till konskvens att lördagarna var totalt utflippade de två första veckorna :-) Underbart!
Nu verkar livet ha hittat sin lunk. Tyvärr innebär detta att "misslyckandena" kommer även i veckorna nu. Jag syndade med en Scandicburgare och strips idag. Kroppen var, och är, rejält sliten efter moddpasset igår och skrek efter salt och onyttigheter. Jag föll för trycket :-)

MEN... Som jag skrev längre upp - imorgon är detta preskriberat! Jag VET att det kommer få konskvenser på viktnedgången, men det är väl bara att förlåta sig själv och "börja om". Jag är helt klart inne på Badgears tips till mig: "Njut av resan". Det får inte innebära att synderna står som spön i backen, men jag tror man måste få misslyckas titt som tätt för att få glädje i "den stora planen".

Och vad sjutton! Jag får väl tröska på en timme på löpbandet imorgon istället för en halvtimme. Hur svårt kan det vara :-) ?

Förresten, jag tidigare hade en diskussion med Thomas, min löparmentor "live", om Plankan. Jag hade ingen aning om hur den skulle utföras. Nu har jag tyvärr hittat en bra bild :-)

Vad tror ni om denna 90 sekunder, eller mer(?), varje kväll innan läggdags?

Morgonpromenader igång igen

Från hotellet gick jag en vända i nysnön här i Helsingborg. Samma väg tebax - Suck!
För att göra livet roligare lyssnade jag på en ljudbok - Den dubbla tystnaden av Mari Ljungstedt. Verkar lovande, men hann inte så långt att det hann bli några förvecklingar :-)

Körde också igång RunKeeper så att jag loggar allt jag gör.

Idag är det annars vilodag. Efter gårdagens pass känner jag faktiskt mig en smula mörbultad. Ingen träningsvärk, men en trötthet i hela kroppen. Jag hävdar att det är snömoddens fel. I annat fall hade tiden varit roligare och kroppen i bättre skick. Jag kan också notera att "överträningsradarn" inte varnat så det borde inte vara överträning. Framtiden får utvisa...

Jag har idag ett intensivt pass på jobbet framför mig. Tidspressat projekt med "omöjlig" deadline.
Ska försöka hålla arbetstiden under 15 timmar idag...

Buss på allihop!

söndag 17 januari 2010

Låååååångpass

Sådärja!
Veckans långpass gjort (se RunKeeper)! Idag var det betydligt värre än förra veckan. I min lilla värld berodde det sannolikt på att det idag endast var ett par minusgrader och vägkanten bestod av "modd".

Känner ni igen den där känslan att man tar ett steg, men kommer ingenstans. Man tar då ett till, och ett till, och ... Idag var det precis den känslan som var det genomgående temat. Det var dessutom mycket bilar på sträckan så jag hade problem att "få låna" asfalten. Det blev MYCKET vägkantslöpning.

Jag är sk-nöjd med passet - TROTS kilometertiderna som i värsta fall översteg 7-minutersgränsen (tur att det var när jag gick och drack, hehe). Så jobbigt som jag upplevde detta pass vet jag inte när jag hade det senast. Och ändå stannade jag inte och gick något (utom vid de fyra drickapauserna när jag gick ner i promenadtempo)! Ser med spänning fram emot nästa veckas pass. Om vädret håller i sig eller blir mildare kommer jag nog ligga kvar kring 13 km, annars hade jag funderingar på att höja till 15 km.

Nu är det dags att koppla ned, leka en stund med barnen, äta middag för att sen bege mig till Arlanda och flyga söderut för tre intensiva jobbdagar. På tisdag blir det ytterligare ett pass i plusgrader - inomhus på hotellet och på löpband! Ska dessutom återuppta promenaderna före frukost denna vecka.

Åter när jag är i "syd-Europa" på löpbandet...

Invägning efter promenadfri vecka

Då så! Dags för invägning.

Dagens vikt: 92,9 kg (-0,5 kg sedan förra invägningen)

Intressant resultat. Den gångna veckan har jag
1. varit på tjänsteresa och bott på hotell tre nätter
2. gett sjutton i morgonpromenader

Det är rätt spännande. Morgonpromenaderna ger alltså mellan 1,0 och 1,5 kg i veckan :-)

Slutsats:
Morgonpromenaderna återupptas!

Senare idag är det långpass (planen är mellan 12-14 km). Återkommer efter det.
Dessutom ska jag återigen på tjänsteresa söndag kväll till onsdag kväll. Morr! Det sabbar mina planer!

Nåja - på´t igen Magnus :-)

lördag 16 januari 2010

Soffpotatis

Är inte lördagar fantastiska? Pulka och skridskor med barn och fru. Middag och lördagsgodis med desamma. Livet på en pinne?

Imorgon långpass - Puh!

- Publicerat från min iPhone

torsdag 14 januari 2010

Tungt och grått

Sådärja!
6.85 km @ 43.26 minuter. Tyngsta passet på länge. Tog i alla fall några bilder:



Hemmaplan igen

Oooooooo vad skönt att vara hemma!
Många tror att det är lyxigt att vara borta - med flyg, hotell och restaurangbesök. Det ÄR det - om man får ha sina nära och kära med sig. Att vara på tjänsteresa är för mig som att stänga av livet några dar och krypa in i sin egen lilla "arbetsbubbla". Veckans normala arbetstimmar är strax gjorda och då återstår det nästan ett par dar... Nåja, nu är det över och jag fick skjutsa till skola och dagis idag. För er som tycker detta är ett ok som kan vara tungt att bära - glöm det! Det är himmelriket :-)

Idag är det ett lugnt pass med lätt styrka (veckans pass). Ska bli skönt. Jag kommer dock "krydda" med en extra kilometer för att "milknarka" lite extra. Målsättningen är att ha konsumerat åtminstone ETT pass på minst 30 km innan maran. Jag har varit slarvig på att göra mitt eget program. Skärpning på det! Jag kanske kan hinna i helgen...

Idag är det -8 grader och träden har en vacker vit "krispyta". Om jag öppnar ögonen under passet kan det bli en upplevelse :-)

Viktmässigt brukar det ju vara ett aber med tjänstresor. Jag har dessutom "ballat ur" på morgonpromenaderna. Dock visade vikten idag att det ser OK ut. Jag säger inte mer än så  - ni får vänta till på söndag :-)

Fick tipset av Badgear (thanx!) att njuta av resan och enligt honom skulle detta vara roligt. FAKTISKT skriver jag under! Jag har nog aldrig mått så här bra och haft en energi fokuserad på mitt liv som nu. Jag har tom hamnat i det läget att jag längtar efter långpassen på söndagar.  Skum känsla faktiskt, men jag gör som Badgear sa - njuter av resan och passar också på att fokusera på 5 juni 2010. Det enda abret är att kläderna har börjat hänga...

Ciao så länge! Återkommer med iPhonebloggbilder senare idag!

tisdag 12 januari 2010

Kortpass i plusgrader

Jihaaaaaa!
Dagens planerade kortpass utfört över förväntan. De första 10 minutrarna gick åt till att begripa sig på alla förbannade inställningar på löpbandet. Det slutade med att jag, och kollegan på bandet bredvid, valde Random i 30 minuter på level 1. Spännande...

Efter en 7-8 minuter kände jag att tempot var lite såsigt. Jag låg då kring 6-minuterstempo (helt enligt löpbandet!!!!) som kändes sokm 7-minuterstempo. Ökade då på, trodde jag, till 5.30-tempo. Till min förskräckelse gick då leveln upp på 6 (från 1!) och precis i en "maxbacke"...

iPhone åkte i golvet och jag fick dra ner igen. Denna gång blev det bättre och jag drog på tempot. Körde på några minuter tills backarna sög musten ur mig. Trappade ned nån minut för at vid 27 minuter fläska på i 5-minuterstempo för att få upp pulsen som då landat på en låg nivå.

Mina 30 minuter (inklusive avhopp för upplockning av en farande iPhone) gav 5,2-5,3 km. Rätt OK för min del och riktigt skönt. Ned på "vilopuls" inom några minuter efter nedjoggen.

Sammanfattning:
Löpband är ett gissel! Alldeles för många knappa på, program och ingen fartvind! Lägger man på detta att jag upplever det som ungefär 10% tyngre att löpa band så... Tacka vet jag utelöpning!
Dock tackar jag för möjligheten att springa i plusgrader!

På passet en middag på hotellet. Oxrullader med kokt selleri, brunsås och ett rejält glas vatten! Mätt och belåten är jag nu åter för att jobba nån timme till.

Tack och lov att jag åker hem igen imorgon så man jobbar lite mer normala tider - 15 timmar blev det ungefär igår! Längtar efter mina barn, min fru och hemlagat!

Natti natti!

måndag 11 januari 2010

Jobbkväll

Ikväll blir inte mycket bloggat. Testar att posta från iPhone. Fräckt att blogga från luren på hotellrummet...















- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 10 januari 2010

Hur nöjd kan man känna sig?

Halloj! Precis som löpningen ger abstinens, ger bloggandet en kick som man gärna vill ha mer av :-)
Efter en vinglig landning i Skåne, salladsmiddag på hotellet och ytterligare "pill" på min nya ögonsten - iPhone 3GS - var jag bara tvungen att ventilera hur grymt nöjd jag är med dagens pass. Det blev lite kort sist...

Tiden var ju inte mycket att skriva hem om, MEN jag genomförde passet precis som planerat. Jag  tog ALLA backar löpandes, drack när jag planerat och fick en grym kick av att löpa med iPhone. Som grädde på moset är vikten på väg ner igen efter de härliga jul- och nyårshelgerna. Nu j-lar känns det som att man är på G!

Som om inte detta vore nog så är det grymt kul att få kommentarer på sina inlägg och den förändring jag just nu är mitt inne i. Det är verkligen en resa utan dess like som jag verkligen unnar alla!

Så om du ännu inte ändan ur vagnen - bara börja! Ta det lugnt i början och ha tålamod! En vacker dag funderar också du på en mara...

Häromdagen bestämde jag mig för att jag behövde en belöning utöver de, för mig, fantastiska resultaten. Jag bestämde då att när följande två villkor uppfylls - 1. jag väger under 90 kg 2. springer milen under timmen - så skulle jag antingen köpa mig en ny mobil eller en GPS-klocka. Nu har jag ju redan en iPhone OCH den har ju GPS, så jag vet inte riktigt vad jag ska belöna mig själv med.
Några förslag?

Jag tänkte också faktiskt belöna min fru och mina barn med något framöver. Även om familjen inte är lika idiotiskt inne i den här resan så ställer de upp som sjutton! Tänk bara hur många timmar Eva tar hand om våra tjejer när jag är ute på långpass. Även här vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Jag har funderat på en biokväll - allihop tillsammans. Har ni några andra förslag för en familj med två tjejer, 5 och 9 år?

Tills vi hörs igen!

Invägning & långpass

Tjipp!
Dagens vikt: 93,4 kg(-1,4 sedan senaste invägning)

Kanonnöjd med detta! Ännu mer nöjd med alla vänliga själars kommentarer. Snacka om att man får stöd av andra "olyckskorpar" i löparbranschen, hehe. Tack allihopa!

Nu till dagens långpass. Vad sägs om 12,93 km i -10,5 grader?
Som  Roadrunner så vackert uttryckte det så är det ju betydligt roligare att blogga om ett "hårt" pass. Det har vare mest en dans på rosor jämfört med andra pass. Jag hade bestämt mig för att känna efter varje km hur tempot kändes. Jag hade vätskebältet med fyra flaskor vatten med mig. Detta skulle konsumeras på "lagoma" distanser (4, 6, 9, 11 km ungefär - allt beroende på backar och liknande). Dessutom - hade tankat ned Runkeeper Free för att testa på iPhone. Sagt och gjort - allting började med fika och våfflor hemma hos mor å far. Tack för det! Bra grund för hemrundan :-) Hjälpte dessutom mamsen att begripa hur hon ska kunna kommentera på bloggen. Håller tummarna för att det funkar nu!

Naturligtvis hade jag glömt vindjackan och fick låna en regnjacka. Storlek M!!!! Den passade :-)

Kylan gjorde mig inte mycket. Lite sval om vrister och händer första 2 km, sen var jag varm. Supernajs löprunda! Till och med backarna var helt OK. Utan att stressa lunkade jag på och promenerade några meter varje gång jag drack. Målet var ju att det skulle vara ett lugnt långpass och att jag skulle helt enkelt ta mig hem från föräldrarna :-)

För den som är intresserad TROR jag man kan se passet här: RunKeeper-pass.

Nu är det dags för dusch å sen ska jag iväg på tjänsteresa tre dar igen. Planerar ett inomhuspass på hotellet på tisdag på deras löpband. Ska bli skönt med löpning i  plusgrader!

Råkkenråll!

fredag 8 januari 2010

Stolt kort reflektion

Jag är tvungen att tanka ut en del reflektioner ur skallen...

Det är idag 148 dagar kvar tills jag ska stå på startlinjen på Stockholm maraton. Jag är rädd att det börjar "gå in i skallen" nu... Killen som började motionera när han var 25 och slutade när han var 25½ - närå riktigt så illa är det inte, men det är inte långt ifrån sanningen. Han som i stort sett de senaste 20 åren kallats "min trinde kollega" och flåsat i alla trappor.

Jag har egentligen aldrig syssslat med lagsport, aldrig joggat mer disciplinerat än de tre gångerna man gjorde varje år för att sen lägga av igen, aldrig styrketränat längre perioder än nån månad. Jag inledde uppbyggnaden av denna "vackra kropp" 1989 med en finfin pluggvistelse i USA. Frukost: En cola och en Snickers, Lunch: Fried chicken, Middag: Hemkörd pizza. Grejt för kroppsvolymen, mindre bra för hjärtat.

Den här knäppskallen ska nu sätta pricken över i med ett maraton!!! Och sen har man mage att insinuera att det är galet att springa när det är minus 22 :-) Visst, men galnare än såhär kan det väl ändå inte bli?

Jag började för ett par år sen med jogging. Grannen "släpade" med mig på Friskis och svettis på nåt som hette "Startjogging". Vi värmde upp 5 min, gick 5 min, joggade (idag känns tempot som slowmotion) 15 min och avslutade med lite styrka och stretching. Perfekt pass för det skick jag var i då :-) Efter detta har det väl gått både upp och ned, men kanske mer ner än upp. Första målet blev Midnattsloppet. Hyfsat tufft millopp, men heltufft för mig. Nästa mål blev milen under timmen. Därefter Göteborgsvarvet.
Alla mål nåddes, för att därefter kryddas med ett lååååångt uppehåll och omstart! Omstarter är INTE kul, kan jag säga...

Idag har jag nått kontinuiteten. Tre till fyra pass i veckan med minst ett långpass. Vad har hänt? Hur gick det till att hamna i den här situationen?

Faktiskt har jag inte en susning. Någonstans längs resan bestämde jag mig bara. Jag TROR det började när jag la av med snusandet för ett par år sen. Rekommenderas varmt!
Många säger att de är "imponerade" av det jag gör, andra blir motiverade... Jag gör det ju för MIN skull, men det är förbaskat kul att andra också uppmärksammar och kanske blir hjälpta. Och ni andra bloggare med era tränings/livsbloggar - Thanx! Ni hjälper mig på den här resan som f-n!

Idag är jag 100% fokuserad. Stolt över den struktur jag skapat i MITT liv, men oerhört ödmjuk inför det enorma jobb som jag nu vet måste läggas ned och som väldigt många av er lägger ned. Snacka om hur många "tappade sugar" vi tillsammans plockar upp varje dag.

Tänk att det för mig började med att min granne "tvingade" mig att jogga 1,7 km i veckan i "slow motion"...?

5 juni 2010 14.00: Vi syns på linjen - både start och mål!

Nyfostrat psyke...

Hehe - för att spinna vidare på Roadrunners kommentar på mitt tidigare inlägg - nu är psyket mer fostrat!
Nåja, det är en bit kvar till hans 14 km i minus 22. Men 7,2 km i minus 14 kanske räknas som någotsånär uppfostrat :-) Underbart att få löpa i dagsljus!

Jag VABbar idag och fick hjälp med barnpassning i ganska precis 41:48 minuter. Rätt godkänd tid för att vara mig. Kring 5:50/km! Skitnöjd! Framförallt nöjd med att komma mig ut!

Blir lite kort idag eftersom en iPhone 3GS inhandlades igår. Idag måste det kompletteras med silikonskydd, displayskydd och KANSKE ett sportarmband. iPhone ska ersätta min trogne följeslagare iPod Nano hade jag tänkte. Åtminstone på sikt. RunKeep verkar vara en grejt applikation. Vi får helt enkelt se hur det utvecklar sig. Dock - vilken grym telefon iPhone är! Blixtsnabb och sexig :-)

Åter imorgon...

torsdag 7 januari 2010

Ingen bio och abstinens på det - vojne, vojne

Inte blev det nån bio igår inte! Stod i kö i en kvart för att, när jag närmade mig kassan, höra "alla barnfilmer är slutsålda hela dagen utom filmen X som endast har engelskt tal"! Morr!
Det var bara att bita i det sura äpplet och prata med barnen och förklara läget. Trösten för dem blev Happy meal på McDonalds. Jag åt indiskt och Eva wok. Mysigt i alla fall, trots allt.

Efter lunchen blev det glasögonprovning. De frun tyckte var bra tycket jag var för mesiga och de jag tyckte var bra tyckte frun var lite modiga... Varken hackat eller malet som vanligt! Får återkomma till glasögonavdelningen senare :-)

Vi tittade också in på Teliabutiken och lät frun fingra på en iPhone (som jag suktat efter länge nu). Hon behöver en ny mobil och tyckte den var bra! Nu lutar det åt att vi skaffar varsin och Telia familj så vi kan ringa gratis till varandra. Vi får helt enkelt se... iPhone 3Gs är i alla fall grymt tilltalande!

Ikväll SKA jag ut på en runda. Det får nästan vara ju kallt som helst. Abstinensen börjar bli jobbig. Jag får väl klä mig ordentligt bara. Planen är 7 km i 6.10-tempo. Mer om det i nästa inlägg...

Imorse var det "bara" -11, men blåste nordan! Nemo var 10 cm lägre hela rundan pga blåsten och kylan. Burr! Skönt med en promenad i ottan i alla fall så jag inte tappar tempot. Vikten går SAKTA nedåt, men det beror mest på lite syndande och kylan som lett till minskat antal pass.

Kom igen nu Magnus! På´t igen!

onsdag 6 januari 2010

Bistra tider för oss stackars löpare...

-23,2 grader imorse när jag kikade på termometern vid köksfönstret. Nu är det rena sommarvärmen igen - BARA -19,1 grader. Men vafaaaaaa, rent ut sagt! Varför gör han där uppe på detta viset?

Jag kommer inte ge mig ut om det inte blir mildare under dagen. 19 minusgrader är tom för mycket för en idiot som jag. 12-15 grader är OK, men det här är ju löjligt!

Nåja - vad gör man? Igår var det toppen i alla fall. Bowling med brorsorna. I år var det min tur att ha mest tur :-) Otroligt kul var det i alla fall. På det lite paj och tårta (för de som hade lördag - inte jag). Mycket trivsamt!

Idag lutar det åt bio med frun och tjejerna - "Alvin & gänget 2". På tjejernas begäran, hehe.

tisdag 5 januari 2010

Nedvikt

Första gången jag viker ned mig...
-16 grader och småblåst i kombination med trötthet pga taskig sömn samt en tillstymmelse till förkylning gör att jag viker ned mig idag. Hoppas på blidare väder och piggare kropp till morgondagen.

Istället är det bowling med brorsorna och därefter fira "ynglingen" av dem...

Åter imorgon!

måndag 4 januari 2010

Kvällspass i "räserpjuck"

Ett  6 km-pass med avslutande koordinationslopp stod på agendan för idag.
Min iPod hade äldsta dottern lyssnat på under dagen så den var urladdad när jag skulle ut. En 5-minutersladdning brukar räcka till en runda...

5 km på 29:03 och 6 km avverkade jag på 34:54. Superfart i de nya dojorna! Eller så var det att det bara var -6 gradert och svag motvind hem, hehe. Precis när jag skulle stoppa passet efter 6 km dog iPoden. Morr! Hoppas passet finns kvar så jag kan kolla kilometertoder å sånt sen.

Imorgon halvdag hemifrån jobbmässigt. Därefter är det den årliga bowlingen med brorsorna på agendan. Yngsta brorsan önskar sig det numera varje år i present (han fyller imorgon). Kul!

Därefter lätt middag och firande hemma hos mina föräldrar. Också kul!

Idag har diusciplinen varit bra. Ett par grovmackor till frukost, en hel del kaffe under förmiddagen, ett par bitar fläskfilé och sallad till lunch och avslutade med några pannkakor efter passet. Buss på Magnus! Nu jädrar ska det rulla på!

Imorgon ett likadant pass som idag - 6 km med två 100 m koordinationslopp efteråt. Hoppas kunna hinna det på dagtid då det är mycket trevligare när det är ljust!

Tjillevippen!

Tron kan försätta berg

Tjihoo! Promenad vid 05:15 med Nemo. Han var pigg och glad, medan jag mest undrade vad som hände... Jobbigt att gå upp så¨tidigt igen efter en lugn jul/nyår med många sovmorgnar.
Var bara tvungen att väga mig efter promenaden... Puh! Det var betydligt bättre än jag trott. Tappade dryga halvkilot under natten, hehe. Nåja - det ger i alla fall en liten motivationsknuff!

Idag var det planerat vila, men eftersom gårdagen bara kollapsade och gick i syndens tecken blev det inget löppass då. Tar nog ett lugnt pass ikväll så kroppen får några kilometer. Kombinerar det med några koordinationslopp för att inte tappa programmet :-)

Nu blir det jobb! Skönt att vara tebax i verkligheten igen, trots att morgondagen och övermorgon är "konstiga dagar".

Kör så det ryker!

söndag 3 januari 2010

Grymt sabbad dag

Japp, det är sant! Dagen har inte varit annat än kaos. Noll disciplin och rejält trött efter gårdagen. Igår kändes det toppen. Idag - ingen träningsvärk, men fantastiskt trött! Också sliten i luftrören med lite härligt "kli". Är det månne fruns hostbakterie som är på G?

Oavsett så har det syndats friskt idag! Bra disciplin till frukost. Matsäck på Naturhistoriska: Ciabatta med skagen :-) Mums! Till middag fläskfilé med potatisgratäng och ädelostsås (allt utom fläskfilén var rester från nyår)! Dubbelmums! Tror ni detta är bra för planen...? LOL

Dagens vikt:
94,8 kg (+1,0 kg sedan förra invägning!!!! Coolt att nyår har sån effekt!)

Tyvärr är det bara att börja om, men det känns helt OK. Har haft en bra jul/nyår och jag ångrar egentligen ingenting. Det är 153 dagar kvar till start, så det kommer gå bra!

Lika bra att ta det hela med en klackspark så man inte börjar deppa. Då skulle det gå käpprätt åt...
Tar en välförtjänt vila och icke-dag idag. Nemo får göra sig redo inför morgondagen. 05:15 går vi!

På´t igen bara!

lördag 2 januari 2010

Nya tag i gamla grejer

Sådärja! Ytterligare ett par lördagar avverkade. Morr vad de påverkar i fel riktning :-)
Nåja - jag har njutit som sjutton i alla fall... Passerade 94 kg uppåt idag igen :-(
Jah - dags att begagna sig av mitt påstående "man måste tillåta sig att misslyckas så man sen kan börja om"! Helt säker på att jag droppar i vikt igen efter helgerna!

Idag ett långpass i gamla dojorna (Nike Equalon + II). Jag hade planerat en runda på 10 km, men det blev lite längre. Bestämde mig också för att redan nu ta med vätska på långpassen för att öva på drickandet. Dock tog jag bara med vatten idag. En mil har ingen dött av, hehe. -9,5 grader, oplogade gångvägar och "betongbacken" inplanerad... Kan inte bli annat än spännande.

Började lugnt och stannade för första vätskeflaskan efter ca. 3 km. En km sernare var det dags för "betongbacken". Höll i hela vägen och körde på till 4,5 km ungefär. Då kände jag att det var "lagom" att stanna för nästa drickapaus. När jag säger stanna så innebär det inte vilopaus, utan raskt promenadtempo. Jag fattar verkligen inte hur de som dricker i full löpfart gör. De måste ju ha tränat, eller?
Nåja, efter vändningen vid ca. 5,5 så var det en lättare start med kort uppför och sedan "betongbacken" nerför. Skönt! Efter det kände jag mig stark och stannade först vis 7,5 km för sista drickan. Sen full spruta hemåt.

Enligt iPod: 10,5 km på 1:06:40, snitt 6:20/km. Skitnöjd med tiderna och känslan. Längre tider än häromdagen pga drickat, gissar jag. Lutar åt att jag på maran kommer ligga kring 6:00-6:20 första halvmaran om det fortsätter kännas såhär. Äsch - dumt att redan spekulera redan kanske...

Oavsett - nöjd med att lunka på i ett långpass utan att vara helt slut. Avslutade i 5:10-tempo sista halvkilometer ungefär. Därför var pulsen uppe på hög nivå. Vilopuls efter 3 minuter ungefär. Helt OK, tycker jag.

Idag är det 154 dagar kvar tills jag ska stå på startlinjen. Varannandagsträning skulle innebära att det är 77 träningspass kvar. Intressant! Med den känslan jag hade idag kommer det bli bra med en eskalerad träningsplan. Räknar med att vara uppe på 15-20 km inom en månad i långpassen. DET blir spännande, men jag tror det blir bra! Vi får väl se...! Måste vara riktigt uppmärksam på kroppens signaler nu. Jag vill INTE backa planen eller bryta pga att jag kört för hårt! Små steg...

Imorgon är det Naturhistoriska riksmuséet och Cosmonova med frun och barnen. "Vi måste göra något" var budskapet igår och vi får väl se om detta uppskattas :-) Matsäck med skagenbaguette! (Är det lördag imorgon? - hehe)

Ha det grejt!