måndag 3 oktober 2011

Utan världsmästarkrav...

...så går livet lättare!

För MIG så har den här resan varit en berg- och dalbana :-) Det har gått upp, med en mara avbockad, och det har gått ner, med den senaste tidens rätt kraftiga "nerekänsla". Ändå kan jag inte känna mig misslyckad... Jag är ju så himla glad att nu må så här bra! Att dagligen vakna, hjärnan går på 100% (i alla fall som det känns nu) och en energi som räcker till att läsa med den sjuåriga dottern varje dag...

Att känna så här är för mig helt fantastiskt. Jag gissar att jag varit rätt hyfsad ändå på att dölja, åtminstone en del, hur jobbigt det mesta i livet känts. Det är nog mest bara sista halvåret som det riktigt trängt igenom på bloggen. Med vissa undantag tidigare :-))

Nu finns hoppet igen! Ett halvårs brottande med att vakna trött, jobba trött, träna trött och att ständigt glömma allt man behöver komma ihåg - det unnar jag ingen :-) Jag har tagit mitt hundår nu och är på väg tebax!

Idag en fantastisk utbildningsdag. Underbara diskussioner och en känsla av hopp även på jobbsidan. Att ha levt frustrerad på medeltiden i min yrkesroll har inte direkt gynnat humöret ;-) Imorgon ytterligare en dag i inlärningens tecken och därefter, ja vad vet man efter idag egentligen...

På torsdag en träff med PT Erika och en "träningsvägledning"! Vad nu det innebär... Säkert en massa pekpinnar, tips och annat nytt som jag med glädje kan kasta mig över nu när det finns energi(trots en envis treveckorsförkylning)! Längtan har liksom tagit sig ett annat uttryck :-) Några saker kan jag redan nu konstatera:

  • Berlin 2012, Uncheck!
  • Berlin 2013, Check!


Som den uppmärksamme ser skjuter jag på Berlin 2012. 2012 är liksom alldeles för tidigt. Det kommer inte hålla med de mål jag har primärt och därför får Berlin 2012 göra plats för annat. Som en 15 kg lättare Magnus med små ändringar av kosten och mer fokuserad träning :-)
2013 däremot tänkte jag ta en sväng till Berlin... Nån som ska med?

Om livet tänker leda mig på den väg jag kan ana just nu, och den väg jag vill gå, så kommer mycket att bli lättare. Säkert kommer en del få motsatt effekt, men vad vore livet utan utmaningar?