fredag 19 mars 2010

Håll är en fantastisk markör för dumhet

Som den uppmärksamme redan läst i rubriken var dagen spass ingen höjdare, men gav ändå en hel del bra lärdomar. Gårdagens anfall av latmask och huvudvärk hade dock botats idag.

Jag bestämde mig helt enkelt för att "bara ge mig ut" idag. Tyvärr tenderar dessa pass att sluta på exakt det sättet detta slutade på, för mig. Nämligen med håll! Ganska säkert pga en brutal öppning utan att hjärnan fick komma till tals!

Jag inledde första kilometern i 5.58-tempo. Inget möärdartempo ens för mig, men otroligt korkat att lägga sig i detta tempo en timme efter lunchen. Efter denna kilometer gjorde sig hållet uppmärksamt och jag drog igen andra kilometern på ren vilja i 5.44-tempo. Faktiskt helt briljant att lyckas förtränga alla signaler som sa "lugna ner dig"! Därför följde två kilometrar i 5.47- resp. 5.44-tempo...

Kan man annat än att asgarva åt en löpare som hållit på ett tag, som har håll från första kilometern och överhuvudtaget inte fattar att han borde lugna ner sig en smula? Nä, just det. I efterhand kan även löparen ifråga också asgarva eftersom straffet kom på slutet. Jag var tvungen att stanna och gå flera gånger. Allt beroende på att jag gått ut för hårt alldeles kall! Nåja, sista kilometern avslutade jag i 5.33-tempo. Rätt hyfsat för en dumskalle :-)

Hur gärna man än vill skämmas så kan jag tyvärr inte göra det. Jag känner mig i stort ganska nöjd. Naturligtvis måste jag för att komma till denna slutsats räkna bort den dumhet som jag löpte med. Men resultatmässigt kändes det helt OK med de förutsättningar som gavs under passet. Kul var det dessutom (förutom hållsmärtan!!!!).

De lärdomar man direkt kan ta till sig här är naturligtvis dumheten i att låta uppjogg utebli! DET ska inte hända nästa söndag på Premiärmilen. Å andra sidan gjorde just detta grova misstag att jag lärde mig en del om min kropps smärttröskel. Rätt eller fel, bra eller dåligt - jag vet nu mer om hur min kropp kan hantera smärta av typen håll inför de längre sträckor jag ska ge mig på! 5km smärta är ALDRIG bra, men det var ändå något jag behövde veta om min kropp...

För den som ändå vill kika finns passdetaljer här. Nu hopp in i duschen för dagis- och skolhämtning och lite matshopping.

3 kommentarer:

  1. Och det ÄR bra att du tog dig ut för det är precis som du skrev bara "att göra det". Skulle man vänta på inspiration och "rätt tillfälle" skulle det aldrig bli av. Nästa gång kanske du ska prova att äta något litet, springa och SEN middag?

    SvaraRadera
  2. @Ingmarie i landet i ösetr
    Hahaha - japp! Tipset är mottaget och KOMMER utnyttjas. Man lär sig av varje tillfälle man gör dumheter (hoppas jag i alla fall på). Så länge man lär sig så känns det relevant att göra misstag :-) Kan också meddela att vår nordiska sol tittar fram idag - Äntligen!

    SvaraRadera
  3. Underbart med sol!Önskar dig en finfin söndag! :-)

    SvaraRadera