tisdag 16 februari 2010

Stretchsmitarstraffet

Vojne, vojne! Kan det vara så att man borde ha stretchat efter 16,36 km löpning med kraftiga moddinslag??? Helt klart är att baksidan av mitt vänstra lår säger det! Å andra sidan så känns det inte som "träningsvärk" utan mer som en sträckning. Jag har inga problem att beskylla moddhelvetet för denna känsla!

Vänsterlåret gör att jag även idag lutar mig tebax en smula och tar ut lite komptid på löparkontot. Med andra ord - Vila! Jag skulle säkert kunna svida om och ge mig ut idag, men varför? Det är ju 109 dagar kvar och det känns oändligt roligt att vara med på den här resan. Varför skulle jag då utsätta mig för att ta ett löppas med ett något justerat vänsterlår, när jag istället kan luta mig tillbaka och njuta av att bara vara med?

Ni kanske märker att jag funderat en smula sedan i förrgår. Jag har dessutom varit en flitig bloggläsare och bloggkommentatör de senaste två dagarna. Petras inlägg gav nytt bränsle åt köttkvarnen mellan öronen och satte igång en del nya funderingar. Mest rannsakade jag mig själv för att klura ut om jag har för bråttom eller inte. Jag kom fram till att jag har bråttom, men inte fööör bråttom. Det är en viss skillnad. Att ha bråttom för mig tyder på ambitioner. I mitt fall rör sig inte ambitionerna om att bli världsmästare eller ens svensk mästare. Nä, jag vill känna innerst inne att jag kommer kunna glida över mållinjen strax före 19.00 den 5:e juni. Helst utan att behöva ta till underverk eller andra magiska metoder. Det ska BARA bero på mig!

För att sen återknyta till vilotemat - idag lägger jag fötterna på soffbordet framför OS (inte nu, men ikväll...)! Sen funderar jag nog nöjt - återigen - över den härliga rundan i söndags med ett nöjt flin... Helt utan samvetskval att jag flyttar dagens pass till imorgon :-) Alla vet ju att "imorgon är en annan dag..."!

Förresten - hur gör ni det därute med stretching? Jag har hittills kört enligt filosofin "de senaste rönen pekar mot att stretching inte ger något resultat" samt "man vill ju inte bli överrörlig"! Med andra ord - stretching kör man när man måste! Jag har tidigare haft behov av detta för mina hälsenor, men de verkar numera sköta sig bra så varför stretcha?

Jag ser fram emot en spännande vecka med nya löneförhandlingar, löprundor och andra spännande möjligheter här i livet! Hoppas alla kan haka på min positiva trend!

3 kommentarer:

  1. Gång på gång har jag lovat i min blogg att jag ska bli bättre på att stretcha. Tyvärr har jag inte lyckats hålla det löftet. Jag är usel på att stretcha...

    Bättring utlovas men jag säger ingenting om när:-/

    SvaraRadera
  2. Men stretchingen som är det bästa som finns - lönen för mödan efter ett hårt pass! Själv älskar jag den stunden och nervarvningen efter ett pass och den sköna smärtan i kroppen när man drar ut, böjer och bänder... Hur kan ni skippa det? :)

    Men du gör helt rätt Magnus som vilar idag också. Det är inte värt att chansa och bli skadad på riktigt. Min sambo var sjuk i höstas och gick sedan ut stenhårt med löpningen när han var frisk igen. Nu sitter han här med pronationsskadad fot pga för mycket träning... :(

    Lycka till med löneförhandlingen! :)

    SvaraRadera
  3. Tänkte kommentera onsdagen men den försvann visst! "Skit bakom ratten" jag vet!
    När vi var på Teneriffa och körde rullstol
    du vet på mornarna, så var vi tvungna att stretcha efter!! Kanske därför vi aldrig hade träningsvärk vad vet jag!?
    Ring mig efter löneförhandlingen! kram

    SvaraRadera