söndag 14 februari 2010

Skönt lååångpass...

Så var veckans långpass "avklarat". Idag var det verkligen så det kändes (se RunKeeper)! Segt och skitjobbigt de första 10 km... Resterande 6 helt OK.

Nåja - för ett år sen skulle 10 km i sig varit dödande. Jag är rätt nöjd ändå, även om det kändes tungt.
De första 4 var inga som helst problem. Sen kom betongbacken och sög ur det mesta av energin. Jag gjorde som vanligt och tog en gåvila med dricka efter betongbacken. Sen lunkade jag på. Vid dryga 7 km kom nästa backe. Denna gång kryddad med mördande modd och "knölig" gångbana. Personligen anser jag det vara ett under att jag passerade 7-10 km utan att skada mig! Otroligt dålig väghållning på den aktuella gångvägen... För att inte tala om hur grymt arbetsamt det var att löpa!

Träffade en gammal bekant i spåret efter 12 km. Det var Ingrid - min tidigare "coach" (som jag sprang med för ca ett halvår sen). Hon såg lika förvånad ut som jag och hon hakade på ett par kilometer. Vi bestämde att vi skulle försök återuppta det gemensamma löpandet. Hon var lite orolig att jag "sprungit ifrån" henne(vi låg då kring 6.30-tempo!), men det kändes som att hon nog skulle vara ikapp snart :-) Oavsett så är det trevligt med sällskap.

Sitter och väntar på att få tillgång till duschen efter dottern (har man tur så finns det varmvatten kvar) så jag kan värma min "sargade" kropp. Idag var det bara 3-4 minus, men det blåste rätt hyfsat och jag kände efter 10-12 km att vinden kylde bröstet rätt bra - trots windstoppen och vindjacka. Blev ganska nedkyld idag.

Annars kändes det rätt OK. 16,4 km blev dagens sträckning. I och för sig i ett behagligt tempo som inkluderar en del stopp för "snackpauser" med folk på vägen och dessutom en bil som kört vilse som behövde en vägbeskrivning. Skönt att man inte var helslut och ändå kunde samtala normalt mitt i löpningen.

Nu tar, som sagt, en dusch vid. Därefter blir det en kort promenad och fika hos fruns äldsta dotter med familj. Det ska bli smarrigt efter dagens genomkörare. Helst hade man ju velat bli skjutsad dit, men man är väl stålman...

Just det ja:

Dagens vikt: 92,1 kg (UPP 0,2 kg sen förra veckan - precis som förväntat).

Som jag sagt tidigare är numera vikten av underordnad betydelse och dagens dryga 1600 kalorier jag förbrukade lär väl ha gjort sitt (om jag inte "fikar" så mycket...). Jag tar sikte på löpträning och låter vikten följa med. Då kanske det inte känns så laddat med viktnedgången? Nåja, jag ska försöka komma ihåg sönbdagsvägningarna för er som är intresserade :-) Jag tror ändå att jag kommer klara 85 kg startvikt den 5:e juni :-) I slutändan handlar det ju i alla fall om att de 42195 metrarna måste löpas - oavsett vikt!

Gott slut på denna vecka allihop! Imorgon vilar i alla fall jag!

2 kommentarer:

  1. Inspirerande. Ska heja på dig på maran. Ute på Gärdet nånstans.

    SvaraRadera
  2. Vi tänker också heja på dig det vet du, oavsett om vi kan komma i närheten av loppet eller inte!

    SvaraRadera