Seg natt - tävlingsnerver?

Tjihoo! Inatt har det varit en seg "sömnnatt". Det började med att småtjejerna skulle gå en kort sväng med Nemo. En timme och 40 minuter senare kom de lufsande med blomsterkvistar i händerna och pengar i fickorna - "Vi har sålt blommor!". Aaaaarrrrggghhhhooooiiiii! Jag tog min runda igår och cykelfarandet igår kväll fär att hitta barnen var ren bonus (blev nog en mil till på cykeln). Polissamtalet hängde i luften! Dessutom vaknade lilltjejen inatt och kom in till oss och fladdrade som en propeller i sängen. Konstigt att man sov lite illa...

Jag tror i och för sig att det rör sig primärt om tävlingsnerver. Precis som Ingmarie kommenterade igår. Jag har helt enkelt börjat inse att jag äntligen ska få springa ett maraton :-) Jag kan ärligt säga att jag är nervös! Inte för loppet som sådant. Nä, det ska nog bara avverkas. Det jag är nervös för nu är skador eller sjukdom. Igår kväll låg jag och tänkte på hur mycket som faktiskt KAN gå snett! Snacka om positivt tänkande :-)

Idag blir det en lugn dag på jobbet (med lite härlig stress) och sedan ett sista pass imorgon. Sen är det bara att luta sig tillbaka och ladda på riktigt. På fredag ämnar jag ta en ordentlig nummerlappsmässdag och bara gå runt och kika. Kanske öppnas plånboken om nåt fynd dyker upp :-)

Alldeles oavsett så känns andan positiv och jag är på väg mot mitt treårsmål med god fart och glatt sinne :-)