Jajemensan - denna gång fick inte kroppen "värka klart"! Jag funderade redan under långpasset på detta och beslutade redan då att jag skulle ge mig ut så snart leder och ligament tillät. Redan idag var det "på det igen" :-)
Jag hade idag inga som helst tidskrav och hade bara ett fokus - återhämtningstempo och lyssna på fåglarna. Återhämmtningen gick utmärkt, men fåglarna hördes inte. Nu kan det ha berott på iPoden som var iproppad för all del... Jag glömd helt enkelt och dundrade på med lite raspig Poodles i skymningen.
Första två kilometrarna av de planerade sex gick segt. Det kändes ordentligt i kroppen atrt den var svårstartad. Dessutom mötte jag Nemo och frun efter 500 m och fick stanna och "pussas" lite (Nemo var den som eftertraktade pussarna mest!). Trots stel kropp är det som vanligt att trägen vinner. Efter två-tre kilometer rullade det på galant. Skönt tempo och bra musik. Faktum var att kontrasten mot perioden i söndags efter 25 km var uppenbar. I detta tempo och på denna distan hade jag full njutning. Mycket najs liten lufsrunda!
Eftersom tidskravet var skippat och likaså pulsbandet (mest av glömska) kikade jag på tiden de två första kilometrarna, men sen inte förrän vid hemkomst. 6,16 km på 37:54 min!
Inte en tid att skriva hem om för de flesta, men för mig var det stort! Dels var känslan så skön idag. Dels reflekterade jag direkt över de senaste dagarnas belastning på kroppen. Först 32 km i förrgår, sen drygt sex kilometer idag och detta i en känsla av lufstempo. Detta gav ändå en tid som spöade mina tider för bara någon månad sedan lätt!
Min känsla just nu är en del förvirring, en del glädje och en väldigt liten del stolthet. Jag fattar helt enkelt inte riktigt att detta är sant. Samtidigt är jag fantastiskt nöjd med mitt "mående" just nu. Förutom lite stelhet är livet toppen och jag har nog aldrig mått så bra som idag.
På lördag tar en resa till Kina och Peking vid! DET ska bli ett äventyr. Redan nu vågar jag utlova en löprapport från Peking (om än försenad beroende på censuren...). Jag ska försöka dra med mig kollegorna på en löprunda i Pekings smog i alla fall! Besök på muren, fågelboet och den förbjudna staden står bla på agendan. Otroligt spännande!
Slut för idag!
Jag förstår att du känner dig glad och nöjd! :-)
SvaraRaderaJa, se till nu att det blir en löprunda i Peking! DET är det nog inte så många som upplevt! Mer än kineser förstås... :-)
@//P
SvaraRaderaHoppas verkligen rundan blir av. Den stora frågan är om det finns några "Pekingeser" som löper i smogen...
Härlig känsla så passa på att njuta av den! Å andra sidan tror jag att välmåendet är en uppåtgående trend för dig just nu och snart kommer du att må ännu bättre, och sedan ännu ännu bättre!
SvaraRaderaAtt du mår strålande framgår tydligt av ditt sätt att skriva. Och att upptäcka i min egen blogglista att du skrivit ett nytt blogginlägg känns alltid lika upplyftande när jag själv inte känner mig på topp.
@Roadrunner
SvaraRaderaJag njuter fortfarande. Trots att benen fortfarande har en svag "stockkänsla". Jag förstår vad du menar med "upplyftande" att se andras inlägg. Jag blir lika upplyft av de bloggar jag följer - bla din! Grymma tvåhundringar!
En löptur i Peking får man inte missa! Det är...annorlunda! :-) Ta med namn och adress till hotellet bara. På kinesiska! Och pengar till taxi. Det är lätt att springa vilse och kineser är så vänliga att de inte ens vill erkänna att de inte vet utan säger "ja" till allt och pekar som om de vet...
SvaraRaderaHihi! Ja, jag hoppas få med mig nån kollega så är man i alla fall två om vilsenheten med de leende kineserna :-) Jag är glad om jag får ihop en halvmil eller så - det hade varit häftigt med ett backpass på muren, men vårt "schema" ger inte möjlighet till det :-(, så det får nog bli en cityrunda.
SvaraRaderaIngen träning i går?
SvaraRaderaOch i morgon reser du... Hoppas de fått igång flygplanen till dess! :-)