Märklig rädsla

Tjing! Idag kunde jag inte hålla mig från tangentbordet. Det handlar om löpning, men inte om min egen utan om andras. Jag vet att jag raljerat över detta tidigare, men jag måste ändå resonera lite över detta. Sen får de som berörs ta till sig eller ignorera efter bästa förmåga.

Jag gladdes som sjutton åt att vi var ett gäng på jobbet som skulle löpa midnattsloppet i år. Nu har det visat sig att i Stockholm (vi finns lite här och där i Sverige) så var det bara tre stycken som anmält sig!!! De övriga hade förklaringar/undanflykter av varierande slag :-) Hur det än är med detta så hade jag i alla fall sett detta som en kul grej vi kunde göra ihop - utan krav på tider och elitsatsningar. Men icke! Majoriteten vek ner sig och detta ledde till att vår "event manager" beslutade att vi inte ens skulle ha ett tält på Zinken! Jag förstår i och för sig det eftersom det känns lite som overkill för tre personer :-), men ändå!

Är det någon som kan förklara för mig hur det här fungerar? Varför säger man nej till en fantastisk upplevelse en sen lördagkväll? När företaget dessutom satsar och planerar att göra ett event till oss alla...

Jag kan förstå att folk har den där känslan "men ni springer ju så fort", men för f-n. Är det nån som springer sakta så är det ju jag!!! Jag springer inte för att komma först i mål, utan för att må bra och ha kul! Kan inte andra göra detta (nu vet jag att jag är på väg ut på den tunna isen...)?

Hur det än är så är jag stolt över oss alla tre som ska köra för iptor Konsult AB :-) För vi kör ju i alla fall såklart!

Rock on dudez (halvstulet från Dr Annika)!