fredag 23 juli 2010

Backträning light

Seg, huvudvärk och rätt så orolig för lillebror som befinner sig på sjukan efter en obehaglig natt med "strokesymptom" gav sig undertecknad ut BARA av den anledningen att han behövde rensa hjärnan och för att jag hade lovat :-)

Enligt mitt schema skulle dagens övningar innehålla intervaller eller backar. Med tanke på förutsättningarna tycker jag personligen att jag gjorde ett smart val att ta det lugnt. Jag valde att ta en rätt så backig femkilometersrunda i grannkommunen. Inte renodlad backträning, utan ett lugnt pass för att låta kroppen komma i balans och hjärnaktiviteten fokusera på lite positiva tankar med hjälp av endorfiner...

Ett kräkpass blev det till slut. Inte så att jag kräktes, men otroligt segt och jobbigt. Kroppen ville inte alls idag. Kanske inte så konstigt med tanke på förutsättningarna, men lite besvärande är det att kroppen ogillade en så pass kort runda! Det var ju bara fem kilometer även om det är upp och ner och upp och ner och... ja ni fattar! Ett beslut togs vid målgång att detta skulle upprepas ofta! Spåret är bra disponerat då första rejäla backen kommer lagom tills kroppen är småvarm efter dryga kilometern. Sen tar liksom aldrig upp-å-nerandet slut nån gång! Otroligt mentalt jobbigt spår jämfört med mina vanliga rundor eftersom man inte ser nåt slut på plågandet :-)

Alltså är slutsatsen enkel - jag är uthållig som 17 på asfalt och hyfsat flackt, men i "terräng" och i backiga pass är jag otroligt dåligt tränad! I konsekvensens namn ska alltså liknande pass hamna högt upp på löppasslistan hos Magnus. Jag kommer köra i detta spår istället för renodlade intervaller och backpass ett tag framöver för att låta kroppen vänja sig vid denna typ av löpning. Tyvärr finns inte så bra rundor i min närhet utan jag får ta bilen en bit (eftersom cykelläget är under all kritik just nu...). Men jag får ta det - jag är ju anmäld till Lidingö i höst och då krävs denna typ av träning. Mina övriga lopp tar säkert inte stryk av den här typen av träning :-)

Så - ni som kör mycket naturlöpning - nu har även jag fattat :-) Upplevelsen var förutom den lite höga belastningen helt OK. Natur är ett skönt ställe att vara på när hjärnan behöver rensas och tömmas på jobbigheter. Nu hoppas jag på att brorsan mår bättre och snart får komma hem och vila upp sig också!

Ciao så länge världen!

5 kommentarer:

  1. Usch kräkpass är jobbigt, men karaktärsdanande, och man uppskattar de bra passen så mycket mer efter ett kräkpass.
    Jag vet precis vad du menar dock, jag har en vecka med sådana där pass per månad ungefär. Varje gång säger jag till mig själv att jag aldrig mer ska jogga eller springa, men veckan efter är det bättre igen!
    Låter bra att du hittat ett "naturligt" backpass. Jag ska hem och springa några liknande i Skövde när jag kommer hem till Sverige!!
    *kramar*
    A
    ps. Skönt att bordern mår bra, alltid otäckt med sådana där reality-checks!! ds.

    SvaraRadera
  2. @DrAnnika
    Absolutemente! Bra pass är de som blir av...

    SvaraRadera
  3. Härlig läsning! Kommer att bli bra det där.Strunta i tidsmål är mitt tips. Låt målet vara att hålla dig till planen och genomföra den.:-) Nästa år kan du vara tuffare mot dig själv. ;-)

    SvaraRadera
  4. Välkommen till "min" värld Magnus:-) Löpning i terräng har alltid varit mín grej och jag känner mig supernöjd just nu efter att ha kunnat avverka 15 km extreme i Ursvik. Ingen direkt känning i hälsenan under löpningen och nu är min förhoppning att jag inte känner av någor EFTER rundan heller! Förhoppningsvis är jag TILLBAKA! Du är helt rätt ute att Du måste träna i terräng innan Lidingö annars kommer dina baksidor av lår samt hamstrings att totalstrejka efter 2 mil och då är det tom svårt att gå:-)Mer terräng krävs för maximal njutning den 25 september.LL är ett lopp som det är värt att kämpa för, mitt absoluta favoritlopp och "nästan" en lika stor utmaning som maran. TA EN SVÄNG I TUFF TERRÄNG:-)

    SvaraRadera
  5. @Ingmarie
    Mmmm - gnistan är på väg åter! Nu finns det sug efter att löpa, om än inte i räserfart :-) Jag spar den värsta tuffheten till maratonladdningen...

    @Mentorn
    Tackar! Läbbig värld! Jag har tassat runt den tidigare, mennu är det tjuren vid hornen som gäller. Allt för att överleva LL. Askul att du inte har ont också! Jag kommer ha som mål att överleva LL och inte vara handikappad en vecka efter. Det känns som ett lagom mål nu. Syns i naturen om inte förr!

    SvaraRadera