söndag 7 november 2010

Dag 3 och 4: Stark, men yr...

Nu är det värsta gjort! Dag 3 och halva dag 4 är genomlevda och jag känner mig stark idag.

Igår däremot - snacka om svacka! Allt luktade gott, och "snålvattnet" rann till och dreglandet var på topp :-) Jag vill inte påstå att jag satt och dreglade hela dan, men igår var det riktigt, riktigt jobbig. Lite för dåligt vätskeintag gav vid hand att hungern var som värst framåt åttatiden igår kväll. Det var då det hände - jag tog en tugga på barnens "kvällsmacka"!!! Obra, men vad sjutton! Efter att ha klarat det så långt kändes det som ett misslyckande. Nåja, jag har sagt det tidigare och säger det igen: Man får inte vara rädd för bakslagen, det är bara att bita ihop och köra på igen! Så gjorde jag och sedan dess har det känts mycket lättare! Faktiskt så tror jag att det var ett smart drag i det stora hela. Barnens godisskål låg ju i fara annars :-)

Frun kom hem efter tre dagars bortovaro igår. Trevligt återseende och skönt med lite "avlastning" på matfronten. Det är inte det lättaste att laga maten, sitta med vid matbordet, men inte "tillåtas" äta. Dock är det riktigt bra "pannbensträning" som jag kommer dra nytta av 28 maj 2011 :-) Så ser jag det i alla fall. I förmiddags tog jag med Nemo på en trekilometerspromenad - Puh! Jag känner verkligen av energibristen...

Mentalt har de första fyra dagarna varit tunga, fysiskt har jag inte känt av så mycket (mer än knorrandet) - nu börjar kroppen hojta om energinivån. Huvudvärken som inledde dagen sitter fortfarande i, men är nog en kombination av för lite drickande igår samt halvdassigt sovande inatt (både beroende på dieten och fruns och Nemos hemkomst). Jag känner nu att den börjar klinga av en smula. Jag känner numera också av den låga energinivån i form av "yrsel" när jag ställer mig upp för snabbt. Kroppen är helt enkelt inte med riktigt. MEN - nu kommer det lätta en smula...

Imorgon inleder jag med ett tandläkarbesök - det mesta blir ju roligare efter det :-) Så - ha en trevlig dag och afton! Vi hörs av...

4 kommentarer:

  1. Bra jobbat Magnus jag håller på dig!

    Peace Love och Löparskor!

    SvaraRadera
  2. Fy fabian vad jobbigt! Skulle aldrig palla. Hoppas det lättar! Och fungerar...

    SvaraRadera
  3. @Jesper
    Tack! x 1000 :-) Behöver lite pepp...

    @Ingmarie
    Hehe - sagt av den som springer fjällmarathon och fortsätter med trasig tå... Att det funkar är helt klart! Att jag kommer hålla vikten är mer svårt att sia om :-) Men jag vägrar ge mig! Ni har alla lärt mig så mycket och det gäller bara att praktisera det!
    Idag är det MYCKET lättare - mentalt och fysiskt!

    SvaraRadera
  4. haha! ja men jag fick ju MAT! ;-) Klart du inte ska ge dig! Du grejar det här, det vet jag!

    SvaraRadera