fredag 23 juli 2010

Backträning light

Seg, huvudvärk och rätt så orolig för lillebror som befinner sig på sjukan efter en obehaglig natt med "strokesymptom" gav sig undertecknad ut BARA av den anledningen att han behövde rensa hjärnan och för att jag hade lovat :-)

Enligt mitt schema skulle dagens övningar innehålla intervaller eller backar. Med tanke på förutsättningarna tycker jag personligen att jag gjorde ett smart val att ta det lugnt. Jag valde att ta en rätt så backig femkilometersrunda i grannkommunen. Inte renodlad backträning, utan ett lugnt pass för att låta kroppen komma i balans och hjärnaktiviteten fokusera på lite positiva tankar med hjälp av endorfiner...

Ett kräkpass blev det till slut. Inte så att jag kräktes, men otroligt segt och jobbigt. Kroppen ville inte alls idag. Kanske inte så konstigt med tanke på förutsättningarna, men lite besvärande är det att kroppen ogillade en så pass kort runda! Det var ju bara fem kilometer även om det är upp och ner och upp och ner och... ja ni fattar! Ett beslut togs vid målgång att detta skulle upprepas ofta! Spåret är bra disponerat då första rejäla backen kommer lagom tills kroppen är småvarm efter dryga kilometern. Sen tar liksom aldrig upp-å-nerandet slut nån gång! Otroligt mentalt jobbigt spår jämfört med mina vanliga rundor eftersom man inte ser nåt slut på plågandet :-)

Alltså är slutsatsen enkel - jag är uthållig som 17 på asfalt och hyfsat flackt, men i "terräng" och i backiga pass är jag otroligt dåligt tränad! I konsekvensens namn ska alltså liknande pass hamna högt upp på löppasslistan hos Magnus. Jag kommer köra i detta spår istället för renodlade intervaller och backpass ett tag framöver för att låta kroppen vänja sig vid denna typ av löpning. Tyvärr finns inte så bra rundor i min närhet utan jag får ta bilen en bit (eftersom cykelläget är under all kritik just nu...). Men jag får ta det - jag är ju anmäld till Lidingö i höst och då krävs denna typ av träning. Mina övriga lopp tar säkert inte stryk av den här typen av träning :-)

Så - ni som kör mycket naturlöpning - nu har även jag fattat :-) Upplevelsen var förutom den lite höga belastningen helt OK. Natur är ett skönt ställe att vara på när hjärnan behöver rensas och tömmas på jobbigheter. Nu hoppas jag på att brorsan mår bättre och snart får komma hem och vila upp sig också!

Ciao så länge världen!

torsdag 22 juli 2010

Nytändning och motivation igen

Så kom den då till slut - motivationen! Den som saknats under egentligen hela semestern. Det var inte helt fel faktiskt. Jag har varit lite orolig, men envist kört på - om än i lite begränsad omfattning :-)

Min vana trogen så smider jag medan järnet är varmt och kastar mig rakt ut i mörkret! Anmälan är nu gjord till följande lopp i höst(precis enligt plan):
- Stockholm halvmaraton
- Lidingöloppet 30K
- Hässelbyloppet

Vad gör man inte för konsten?...

Min nytändning har också gett en del nya idéer om hur jag ska lägga upp min träning framöver. Planen är ännu inte godkänd av familjen, men jag tror att den kommer tilltala alla i familjen eftersom det är en likadan plan som tidigare, men där jag kommer lägga mina pass på tider som inte stör familje- eller arbetslivet för mycket tidsmässigt.

Planen är att köra fyra pass i veckan. Ett långpass på söndagförmiddagar, ett distanspass, ett intervallpass och ett backpass. Inledningsvis kommer långpassen ligga kring 10-20 km, men framöver kommer jag öka dosen så att jag kommer upp i 20-30 km. Hela tiden i lugnare tempon, möjligen med fartökningar.
Distanspassen kommer få hamna i intervallet 5-10 km och då planerar jag att försöka få till lite högre fart. Sakta, men säkert vill säga. När det gäller intervaller och backpass så är det lite halvnytt för mig och där får jag nog känna mig fram lite grann. Jag tycker jag börjar få tillräckligt bra koll på min kropp för att våga låta den känna efter och en justera efter hand.

Mån:
Tis: Distanspass (30-70 minuter, halvintensivt tempo)
Ons: Intervallpass/Backpass (30-90 minuter, halvintensivt tempo)
Tor:
Fre: Backpass/Intervallpass (30-60 minuter, intensivt tempo)
Lör:
Sön: Långpass (60+ minuter, lugnt tempo)

Under denna resa kommer jag också försöka få till en lagom dos med kalorier i kroppen för att 1) orka med min träning, men också 2) att tappa vikt under tiden. Om detta lyckas får framtiden utvisa. Helt klart är i alla fall att inför Stockholm maraton 2011 så ska ett antal kilon bort - inget snack!

En annan sak som jag noterar är att jag absolut måste frångå "asfaltsnötning" och ge mig ut i terrängen betydligt mer än jag hittills gjort. Jag kommer börja med att ta mig till ett bra löparspår jag känner till, men kommer senare försöka hitta mer naturbetonade löprundor. Allt för att bygga benmuskler, pannben och förbereda mig inför Lidingö. Huruvida jag kommer komplettera med någon slags styrketräning utöver detta återstår att se. Jag har tagit för stora munsbitar tidigare och känner att jag behöver komma igång med min löpträning i första hand nu. Däremot är jag rätt säker på att jag behöver mer styrketräning i framförallt knä, ben och bål. Jag suger på den karamellen så länge...

När det gäller mina tidigare tidsmål för respektive lopp så ber jag att få återkomma. Jag känner att jag måste ut och känna på kroppen ordentligt, se att programmet funkar i verkligheten och att motivationen hålls uppe innan jag sätter mål definitivt. Jag känner idag ingen brådska med detta och jag tror nog att målen kommer...

Så - lite piggare hjärna (kan det vara skurarna inatt?), lite gladare kropp och framförallt ett större sug! Ha en grejt dag på er!

onsdag 21 juli 2010

Struktur efter grym middag

Mmmmmm - i mitt tidigare ostrukturerade inlägg raljerade jag hit och dit över mig själv och min träning. För att få lite rätsida på den semesterpåverkade hjärnan tog jag återigen en repris på min sjukilometersrunda. Idag blev det ytterligare överraskningar...

För att göra en lång historia kort så är min mamma rätt så rullstolsbunden för tillfället. Detta har varit ett problem (för mig!) under ett år ungefär eftersom mitt hus och min altan inte är handikappanpassad och därmed har mina föräldrar inte varit hemma hos oss på ett är ungefär. Häromdagen byggde jag en rullstolsramp och bjöd in föräldrarna på grillning. Bättre sent än aldrig!

Grillad fläskfilé, hemgjord potatissallad på egen potatis, en rejäl sallad och diverse tillbehör stod på menyn. Toppen blev sedan en hallon- rabarber och blåbärspaj med vaniljsås och lite kaffe på det... Konstigt att jag överhuvudtaget tog mig ut :-)

Eftersom magen var full och huvudet en smula tungt efter medeltidsmåltiden kände jag ett behov av en runda. Tanken var att ta en femma, men sjuan om kroppen ville. Den ville! Snittid under sex minuter igen!!! Äntligen!

Idag var det bara skönt och benen var med mig hela vägen. Jag stannade av ett par tre gånger för att hälla i mig lite vatten. Det var ju trots allt 26-27 grader :-) Jag vet inte om jag ska gå in i detalj på känslorna idag- Det var så härligt och så totalt annorlunda mot förrförra passet. För att inte tala om Muskö :-)

Skönt att "vara tillbaka" en smula (så länge det nu varar)! Jag är ofantligt glad att känslan är tillbaka eftersom det varit en svacka ett tag nu. MEN, som en vis kvinna (Ingmarie) sagt mig:
Motivation är inget man får - det måste byggas upp!

Tålamod, envishet och disciplin (lättare sagt än gjort i semestertider) är tre ord som jag vet är viktiga för mig! Nyttja det så kommer motivationen OCH resultaten...

Nu en dusch, lite cashewnötter och nybubblat kranvatten!

Smile you guys!

måndag 19 juli 2010

Ensam med två barn och en hund

Idag är det uppvarvning som gäller. Eva jobbar idag och jag är ensam hemma med döttrarna och Nemo. Som en äkta tråkpappa ska döttrarna få städa sitt rum, åka och handla och kanske gå med på en promenad. För en nio- och sexåring tror jag just dagens plan inte är den som mest lockar... Igår berättade jag för dem att det här var min sista semestervecka och sen måste pappa börja jobba igen. Den första frågan som dök upp var då "När är sommarlovet slut?". Pedagogiska pappan svarade "Om tre veckor - så ni får vara lediga två veckor längre än mig!". Äldsta dotterns kommentar blev då "Åhhhhhh - BARA tre veckor kvar?".

Jag minns när man själv var barn. Eller, näe - det minns jag egentligen inte, men jag har vaga förnimmelser av minnen att sommarlovet var hur långt som helst! Idag är jag överlycklig över att kunna ha tagit hela fyra veckor i rad. Det har inte hänt så himla ofta de senaste tio åren. Tidigare har jag haft egen firma och på den tiden var man glad om man kunde ta två eller tre veckor i rad. Nu, som anställd, har detta förbättrats rejält och det finns utrymme för att ägna sig åt de viktiga sakerna i livet - barnen, frun och mig själv!

Det senaste året har jag ju varit den där egoistiska löparpappan som "tagit" mycket tid för att träna inför mitt stora mål - Stockholm maraton. Eva har fått dra ett större lass av vardagsbestyren eftersom jag varit helt fokuserad på målet och alla träningspass som detta drog med sig. Jag är oerhört tacksam för att hon "lät mig" satsa på målet (som jag nästan nådde - 26 sekunder ifrån...). Nu är situationen en liten annan. Jag inser att jag behöver ha mål, men jag kommer att låta tempot för att nå mina mål vara lite lägre. Det kommer helt enkelt få ta längre tid att nå målen, men målen kvarstår!

Ett av mina mål är ju att springa under 55 minuter på milen och jag hade som plan att göra detta på Midnattsloppet i år. Om det sker så är det helt OK, men med tanke på att jag kommer "dra ner" en smula så gör det inget om det inte sker precis just då. Nu anar jag att det kommer dyka upp en del kommentarer om att man inte kan sätta upp målen på det viset :-) Måhända är det sant, men det är det sättet jag kommer låta detta ske i alla fall! Familjen, jobbet, huset och de övriga måstena ska ju också ha sin lilla bit av min tid. Framförallt familjen!

Det känns som om jag under semestern lyckats bra med att luta mig tillbaka utan att lägga mig ned fullständigt. Det är når jag inte trodde jag skulle lyckas med eftersom jag oftast är bra på att bara fokusera på en sak åt gången. Under semestern har jag lyckats relaxa OCH träna. För mig är det ett stort steg! Hoppas bara jag lyckas hålla i det fortsättningsvis.

Planen nu är att hitta ett bra träningsprogram som leder till att jag klarar mina mål, men ändå ger utrymme för alla övriga engagemang. Inte minst är min arbetsroll hos min kund på väg att expanderas eller åtminstone genomgå någon slags metamorfos... Hösten kommer bli riktigt spännande - både privat och yrkesmässigt!

Idag blev det ett långt, ganska rörigt och kanske intetsägande inlägg. Precis som när man tränar blir det så ibland :-)

Ciao så länge!

lördag 17 juli 2010

Nytt värmepass med vanare löpare?

Japp - jag kom ut idag :-) Det blev en repris på värmepasset häromdagen med vissa justeringar...

Termometern visade 28 grader när jag lämnade huset (och faktiskt 26.5 när jag kom ihåg att kika efter duschen). Värmen var ungefär som sist, men solen mäktade inte med att gassa igenom diset. Ergo var temperaturen lättare att hantera idag... Kanske är det också så att min kropp börjat vänja sig vid den värme vi har just nu?

Idag kändes allt mycket lättare. Jag kan inte sätta fingret på varför, men har beslutat mig för att inte gräma mig över att jag inte begriper detta utan bara vara nöjd. Jag var inte jättetrött när jag kom hem så jag hade lätt kunnat köra på säkert tre-fyra kilometer till i samma tempo. Detta förvånar en smula eftersom Muskö för en vecka sen var så oooootroligt segt. Även detta lämnar jag åt senare forskning och bara gläds vidare.

Jag stötte på fru och hund några hundra meter från hemmet efter nästan avslutad runda och stannade till för att hälsa på en "crazy" hund som skuttade med viftande svans när jag kom löpande. Denna gång stoppade jag klockan och jag räknar med att stoppet var omkring 40 sekunder :-)
Som grädde på moset på förutsättningarna så konstaterar jag att vi anlände hem inatt vid 01.00 med två ledsna barn efter en hemresa från Örebro och två fantastiskt trevliga dagar med god mat och trevliga vänners glada sällskap! Några öl hemma hos en kollega utanför Örebro gjorde att Eva fick köra hem och jag fick äntligen vara "backseat driver". Har ni tänkt på hur mycket bättre man kör när man sitter vid sidan om? :-)

Så, taskiga förutsättningar gav ett fantastiskt resultat och jag fattar inte nåt...

Jag toppade denna fantastiska begivenhet med en pizza ikväll! Länge leve lättjan!

onsdag 14 juli 2010

Lugnt värmepass med rekreationsdopp

Ahhhh - så blev det äntligen av! Ett rekreationspass i värmen med ett pooldopp som toppning.

"De bästa passen är de som blir av" är ju en devis jag både hört och sagt förut. Efter några dagars lättja och gassande sol kom så en glimt av moln och blixtsnabbt kom tanken - "löppass".

Sagt och gjort. Efter morgonfikat drogs tights och linne på och en runda betades av i makligt tempo. Sju kilometer i 6.10-snitt kändes lagom idag. "Tyvärr" försvann molnen och den gassande solen var åter lagom tills jag kom iväg, men då var suget redan för stort :-)

Vid hemkomst, drypande av svett, togs snabb beslutet att plumsa i barnens 80 cm djupa pool. 25 grader i vattnet kylde snabbt av en överhettad kropp och det skeva leendet rätades upp i ett brett "puh"-leende. På detta en sval dusch och en toastlunch.

Jag utlovade ju lite bildmaterial tidigare. Nu är lite bilder intankade i nya macen, så håll till godo med en sommarmysbild:

"Poolutsikt från altandörren" Foto: Magnus Cederholm

Mer bilder kommer när jag hinner och orkar :-)

Nu har frun tagit barnen till stranden och jag tar Nemo på en promenix för att köpa lite parmesan och vitlök för tillredning av smarrig pesto som ska serveras till middagspastan och salladen senare.

Just nu: 27 grader i skuggan...

måndag 12 juli 2010

En dag klart i lättjans tecken

Idag var en lättjans dag - helt enligt planerna! En förmiddag på stranden med familjen toppades med en toast sittandes på en bänk med utsikt över mälaren. Klart godkänt trots mina knallröda axlar. Självklart höll jag mig i skuggan tillsammans med Nemo och "Kinesen" (Mankell). Vi hade det grymt bra i vår lilla oas!

Efter lunch var det dags att packa ihop, åka hem och byta badkläderna mot nästa uppsättning och bege sig mot brorsan med familj. Ett par år i rad har vi nu firat deras lillskrutta (4 år i år) med tårtfika och ett rejält poolbad hemma hos dem. I år var tårtan toppen, kaffet grejtans och barnen låg i poolen oavbrutet i 2,5 timme!! Inte helt fel får man lov att säga! Tom Nemo uppskattade besöket eftersom han fick glädjen att leka med Simba (gul labrador) och härja en hel del!

Vid hemkomst hoppade tjejerna i vår pool och jag svängde ihop lite kyckling, ris och curry. Nu, mätt ocg belåten, avnjuts en Staropramen på altanen bloggandes i kvällssvalkan.

Allt som allt en klart lyckad lättjans dag! Imorgon finns vaga funderingar på en tidig kort morgonrunda...

PS! Framöver ska jag försöka få till lite bildmaterial åt er också...