måndag 13 september 2010

Märklig känsla

Jag måste bara plita ner några ord om den känsla jag haft idag, och även igår.
Den där "post-race-känslan" jag brukar få har liksom inte infunnit sig. När man lutar sig tillbaka, njuter av sina ömmande muskler och leende kikar på medaljen och faktiskt känner sig nöjd över att ha utfört nåt. Jag saknar den!

Igår var känslan bara ömhet, yrsel och "gå-omkring-i-ett-drömlikande-tillstånd"-känsla. Jag försökte uppbåda lite social kompetens till firandet av min mamma, men jag tror inte jag lyckades helt. Jag var helt enkelt rejält mörbultad, utmattad och fundersam. Varje gång jag reste mig blev jag yr, lätt illamående och världen gungade liksom hela dan...

En god natts sömn ger vid handen en ny känslomässig märklighet. Ömhet i musklerna - check! Leende när jag ser medaljen - Check! Nöjd med instsen - inte check... Halvsnuvig, halvrosslig och halvfebrig - Dundercheck! Helt enkelt - halv är dagens budskap. Leendet är säkert halvt också. Det enda som stämmer överens med den "vanliga" känslan är ömmandet i kroppen :-) DET känns i alla fall som vanligt! Puh, man blir ju nästan orolig annars!

Jag kan på stående fot idag(det snurrar ingenting!) utlova några saker:
1. Om "halvan" håller i sig och jag inte känner mig hundraprocentig innan nästa helg så kommer jag inte starta på LL 30K! Det vore nämligen helkorkat. Både utmattningen efter ett långt lopp, den korta återhämtningstiden och på det en "halv"-kä'nsla. Nä, då får LL 30K vänta till nästa år. Men kanske LL 15 K? :-)...

2. D-vitaminutredning startas! Lilla Ingmarie har "tjatat" på mig länge nu :-) NU ska jag kolla med min läkare/apoteket att D-vitamin inte stör mina härliga B12 och mitt Levaxin - sen kör jag på! Att dessutom hösten kommer med uteblivet solsken gör ju motiven ännu starkare :-) Så - jag fattade till slut, Ingmarie :-)

Jag hoppas att jag lärt mig av den gångna helgen. Jag har börjat kämpa med att åtminstonbe försöka lär mig saker av allt som sker. Positivt som negativt!

Och vet ni vad - jag slog ju faktiskt världsrekord i lördags! 2.16.39 är den snabbaste halvmara jag nånsin löpt... Jag kan på lika stående fot utlova mer framöver :-)

Märklig företeelse sånt  här med känslor. Fast jag åkt berg-och-dalbana ett par dar så är det en sak som håller sig på topp: Jag är så oerhört glad och stolt över min dotter som på helt eget initiativ ville springa "Fest-i-byn"-loppet och slutförde - med ett leende! Snacka om stolt farsa...

10 kommentarer:

  1. Hmm 2:16:39... det var en bra maratid!

    Jaså, jaha, var det en halvmara... oj. Jaha. Jaja. Liksom. Va. Ba. Öh.

    Nu förstår jag, du missade starten!

    :)

    SvaraRadera
  2. @badgear
    I wish!... Jag hade i lördags nog behövt tillhöra dem som satt i vilstol med en kall i handen, men nädå - han skulle ut och slipa asfalten, den här killen... Ren tur att jag inte kröp i mål på knäna!

    SvaraRadera
  3. Jamenhallååååå.. Vad tyckte lilltjejen då?? :)

    SvaraRadera
  4. Det ser ut som om både du och jag är lite missnöjda med halvmaran. Antar att man inte kan ligga på topp jämnt! Angående Lidingöloppet, så håller jag nog med dig. 30K är inte lika tufft som stockholm marathon, men det är väldigt mycket hårdare än en halvmara. Känner man sig inte helt ok ska man inte springa hela loppet. Punkt slut.
    Tyvärr har jag dumdristigt utmanat två personer så jag måste springa 30K :-(

    SvaraRadera
  5. @Pernilla
    Jodå - hon sa att det var kul, men jobbigt. Hon hade tom träningsvärk dagen efter, men medaljen - DEN var hon stolt över. Hon vill egöra om det nästa år :-)

    @Lars
    30K ger jag mig bara på om jag är OK. Missnöjet flödade kanske lite väl. Jag var mest besviken på att jag inte bröt. Låter konstigt, men jag tyckte nog att jag var rätt korkad :-) Men det klart, personbästa sitter ju aldig fel :-)

    SvaraRadera
  6. HEJJA lilltjejen och vet du vad? Hejja dig som fan!!!

    Du är en av mina största inspirationskällor, dels för att du har en lång resa bakom dig, dels för att du tänker mycket på vad du gör och hur det påverkar dig och dels för att du är störtskön!

    Nästa gång jag är i Stockholm SKA vi träffas!! :D

    SvaraRadera
  7. @Dåkktårn
    Asgarv!! Hejja dig!!! Jag tror inspiriationen flöder dubbelriktat för du är ju grym ju! Absolut ska vi träffas! I "värsta" fall tar jag frun med mig till London... :-)

    SvaraRadera
  8. I lördagskvälls satt jag på krogen och drack lite tysk weissbira och min gamla favorit Anchor Steam på draft. Det är klart trevligare än ett kasst löppass, det är min humlande malta övertygelse.

    SvaraRadera
  9. Skulle verkligen bli förvånad om det inte skulle vara ok med D-vitamin för dig!Däremot tror jag att de kommer att säga en mycket lägre dos till dig och/eller att det är onödigt...Tyvärr vanligt inom (sjuk)vården. (Har ju över 20 års erfarenhet från den världen...) Bilda en egen uppfattning genom att läsa på. Krya på dig!

    SvaraRadera
  10. @badgear
    Hmmm - weissbier är ingen favorit, men en dunkel...

    @Ingmarie
    Jag vet! Jag vill ändå kolla om det finns några förhållningsorder. Jag vet att det är problem med intag av vissa mineraler och Levaxin som jag fått undvika. Men jag ska testa om det hjälper med D-kompisarna!

    SvaraRadera