Tjing! Idag är det äntligen dags för ett kort inlägg. Anledningen till att jag låtit bli att skriva något den senaste veckan är relativt enkel - mentalt har jag varit under isen och har fokuserat allt jag har på att "jobba klart" innan semestern. Det har varit en hel del strul och besvärligheter på jobbet, eller hos min kund, och detta har tagit all min energi. Precis när jag äntligen landat i en förhoppning om att få byta uppdrag byter kunden it-chef och vid horisonten siktas då en soluppgång...
Oavsett allt detta mentalt uttröttande strul så har väl suget efter löpning varit all-time-low denna vecka. Jag bestämde mig i tisdags för ett fartlekspass på löpbandet på hotellet, men det avbröts efter 20 minuter pga sviktande motivation (total avsaknad av...). Sedan dess har jag som sagt laddat min mentala energi och den är definitivt på väg upp. Som grädde på moset har en småsnuvighet infunnit sig (troligen pga bristande motståndskraft efter den mentala urladdningen). Läget idag är småsnorigt, halvfebrigt och lite kli i halsen, MEN idag är suget åter - Halleluja!
En bidragande orsak till min mentala sprudlighet (finns det nåt sånt - annars kanske man kan ta patent...) är att jag bestämt mig för att investera en ansenlig summa i en bärbar dator - helt privat. Min arbetsgivare har föga förståelse för mitt stora intresse och kraftiga "behov" av en MacBook Pro :-) Efter en del dividerande med frun står nu en MacBook Pro 13" (denna del har införts endast för tekniknördar i Magnus-klass...) på inköpslistan och bra pris samt "i lager" inväntas på flera ställen :-)
Den stora frågan just nu för mig är "hur mår jag egentligen?" och svaret idag är "Toppen". Jag har semester, det är 26 grader i skuggan, min minsta tjej är hemma med mig och sprutar vatten på mig med jämna mellanrum, den äldsta tjejen är på dagkolla och frun på kurs. Summa summarum - Toppen! Jag är inte längre "orolig" över min framtida arbetsroll, jag snörvlar nu med ett leende på läpparna och mina små älsklingar ska bjudas på kyckling och curry i skuggan senare ikväll! Löpning är liksom inte högst på agendan idag.
Imorgon är en annan dag och jag hoppas att snörvlet släpper. Kanske en fika hos barnens farmor kan lösa snörvelnäsan och ge mig lite tid för att lugnt pass? Idag spelar det mindre roll och, som sagt - imorgon är en annan dag...
Soliga och sprudlande tankar till er alla!
måndag 28 juni 2010
söndag 20 juni 2010
Skönpass i maramundering och räserfart
Tja, utan några större förväntningar gav jag mig i förmiddags ut för att nöta lite extra på sulorna. Ett långpass på 14-16 km var planerat denna solig och varma dag. Dagen till ära svidade jag om till maramundering. Inte för att det gav något psykologiskt övertag direkt - snarare tvärtom! Snittider på dryga 7 min/km förväntades eftersom senaste aktuell mundering nyttjades blev resultatet just det :-)
Vätskebältet var med och välfyllt med äkta kranvatten. Första flaskan konsumerades efter fyra kilometer nånting. Mycket läskande då solen låg på ordentligt! Strax efter löpte jag ut i naturen och fick skydd av trädens skugga - superskönt löpväder...
Efter en sju kilometer passerades Lillsjöbadet och det var ganska lockande att ta ett dopp - trots att det är mot mina principer att bada om inte vattentemperaturen är 26 grader eller mer! Nu blev det inte fallet utan jag gnetade uppför backen vid badet och tog en drickapaus på krönet. Efter detta vidtog lite utförslöpning och det var mycket välkommet efter några kilometers sakta klättrande uppåt :-)
Vid dryga nio kilometer dök jag in under kranen på macken jag passerade för att kyla hjärnan en smula. Jag har noterat att när hjärnan kokar så hjälper det föga med ett tjockt pannben. Hjärnan bör kylas vid jämna mellanrum...
När jag kom hem noterade jag lite överraskat att jag avverkat hela 16 km på knappa 1.39. Det är alltså en snittkilometertid på 6.08 min/km! Märklig upplevelse det här med löpning. Ena dagen stretar och gnetar man och når snittider på dryga 7.00 min/km, andra dagar svävar man på i betydligt snabbare tempo. Det som förvånar mig mest idag var att jag hela passet kände mig stark igen. Den där veka, lätt deprimerande känslan var som bortblåst. Är det månne så att min PMD varit med mig hela tiden och att kroppen varit påverkad av maran ända till idag?
Oavsett så känns det skönt att jag fått tillbaka den där positiva känslan i löpningen och idag inte behövde brottas både med mental och fysisk uppförsbacke. Det kändes nästan som nedförslöpning hela passet, ju!
Nu vidtar dusch, lite familjepyssel och sedan sista tjänsteresan före min semester!! Jihaaa, säger jag bara. Tre dagar kvar att arbeta, sedan semester i fyra veckor :-) Jag hoppas min bubblande känsla tränger ut genom skärmen till er som läser detta och att ni kan få en del av all den energi jag innehar idag. Nästa gång får ni bjuda :-)
Tjing!
Vätskebältet var med och välfyllt med äkta kranvatten. Första flaskan konsumerades efter fyra kilometer nånting. Mycket läskande då solen låg på ordentligt! Strax efter löpte jag ut i naturen och fick skydd av trädens skugga - superskönt löpväder...
Efter en sju kilometer passerades Lillsjöbadet och det var ganska lockande att ta ett dopp - trots att det är mot mina principer att bada om inte vattentemperaturen är 26 grader eller mer! Nu blev det inte fallet utan jag gnetade uppför backen vid badet och tog en drickapaus på krönet. Efter detta vidtog lite utförslöpning och det var mycket välkommet efter några kilometers sakta klättrande uppåt :-)
Vid dryga nio kilometer dök jag in under kranen på macken jag passerade för att kyla hjärnan en smula. Jag har noterat att när hjärnan kokar så hjälper det föga med ett tjockt pannben. Hjärnan bör kylas vid jämna mellanrum...
När jag kom hem noterade jag lite överraskat att jag avverkat hela 16 km på knappa 1.39. Det är alltså en snittkilometertid på 6.08 min/km! Märklig upplevelse det här med löpning. Ena dagen stretar och gnetar man och når snittider på dryga 7.00 min/km, andra dagar svävar man på i betydligt snabbare tempo. Det som förvånar mig mest idag var att jag hela passet kände mig stark igen. Den där veka, lätt deprimerande känslan var som bortblåst. Är det månne så att min PMD varit med mig hela tiden och att kroppen varit påverkad av maran ända till idag?
Oavsett så känns det skönt att jag fått tillbaka den där positiva känslan i löpningen och idag inte behövde brottas både med mental och fysisk uppförsbacke. Det kändes nästan som nedförslöpning hela passet, ju!
Nu vidtar dusch, lite familjepyssel och sedan sista tjänsteresan före min semester!! Jihaaa, säger jag bara. Tre dagar kvar att arbeta, sedan semester i fyra veckor :-) Jag hoppas min bubblande känsla tränger ut genom skärmen till er som läser detta och att ni kan få en del av all den energi jag innehar idag. Nästa gång får ni bjuda :-)
Tjing!
torsdag 17 juni 2010
Lunchpaus med sprutt
Idag blev det i alla fall av - lunchpasset jag orerade om igår. Idag tänkte jag köra ett kort pass med lite progresivt inslag. Planen var som vanligt lite oklar, men i det underbara vädret kändes det helt OK.
Jag inledde med en uppvärmningskilometer strax under 6-minuterstemo, ökade lite kilometer två och smaskade på lite extra den tredje kilometern. Eftersom min kropp inte är riktiht tebax än planerade jag en luuugn kilometer fyra varför lite gåinslag fick ta "spruttens" plats. Sista kilometern (eller nästankilometern) dundrade jag på rätt bra för att vara mig. Rätt flåsig hemma kikade jag på min Garmin och den visade ett medeltempo på 7.01 min/km. DÅ var det nästan så jag trillade ihop...
Det visade sig att dagens pass gav ett snittempo på 5.46 och med ett bästa tempo på 3.20 min/km minsann! Jag kunde också konstarea att min bedömning av snittempot från i förrgår var helt uppåt väggarna! Snittempot var då 6.00 min/km. Trevligt!
Det känns som om tempot börjar locka kroppen, men uthålligheten är inte riktigt med på det högre tempot. Det ska bli riktigt spännande på Musköloppet att se hur status är om en knapp månad. Målet är att i år gå under timmen på det kuperade loppet. Förra året gjorde jag 1.05-1.06 om jag inte minns fel, och var då rejält slut.
Nästa lopp därefter är Midnattsloppet. Målet är att kunna ta sig under mitt resultat på Premiärmilen då (58.27 min). Det kan bli lurigt eftersom Midnattsloppet är ett mer kuperat lopp. Å andra sidan är jag bättre tränad nu :-)
Näe - dags för lite mat och sedan jobba igen!
Jag inledde med en uppvärmningskilometer strax under 6-minuterstemo, ökade lite kilometer två och smaskade på lite extra den tredje kilometern. Eftersom min kropp inte är riktiht tebax än planerade jag en luuugn kilometer fyra varför lite gåinslag fick ta "spruttens" plats. Sista kilometern (eller nästankilometern) dundrade jag på rätt bra för att vara mig. Rätt flåsig hemma kikade jag på min Garmin och den visade ett medeltempo på 7.01 min/km. DÅ var det nästan så jag trillade ihop...
Det visade sig att dagens pass gav ett snittempo på 5.46 och med ett bästa tempo på 3.20 min/km minsann! Jag kunde också konstarea att min bedömning av snittempot från i förrgår var helt uppåt väggarna! Snittempot var då 6.00 min/km. Trevligt!
Det känns som om tempot börjar locka kroppen, men uthålligheten är inte riktigt med på det högre tempot. Det ska bli riktigt spännande på Musköloppet att se hur status är om en knapp månad. Målet är att i år gå under timmen på det kuperade loppet. Förra året gjorde jag 1.05-1.06 om jag inte minns fel, och var då rejält slut.
Nästa lopp därefter är Midnattsloppet. Målet är att kunna ta sig under mitt resultat på Premiärmilen då (58.27 min). Det kan bli lurigt eftersom Midnattsloppet är ett mer kuperat lopp. Å andra sidan är jag bättre tränad nu :-)
Näe - dags för lite mat och sedan jobba igen!
onsdag 16 juni 2010
Snabb(?)distans
Igår kväll blev det till slut av - det där löppasset som jag har den stora förmånen att kunna köra på dagtid när jag jobbar hemifrån :-) Halv åtta gav jag mig ut med föresatsen att antingen ta en sjukilometersrunda eller en milrunda. Inledningen på rundorna är densamma, men vid en given punkt ger olika sträckor beroende på vägval. Det blev till slut den långa rundan... (Envis? Jag?)
Jag gick ut lite halvlöst med den där känslan av att inte riktigt veta hur fort jag skulle köra och hur långt det skulle bli. Jag låg nog kring 6-minuterstempo och strax under de första tre-fyra kilometrarna, men sen sjönk hastigheten något. Jag var faktiskt uppe och körde 6.20 som värst! I snitt låg jag kring 6.05-6.15, tror jag. Jag hann inte läsa in Garmindatat igår.
Hela rundan hade jag den där känslan av "energilöshet". Ni vet när pannbenet hejar på, men musklerna är sega och inte riktigt vill svara på tilltal. Jag är HELT säker på att denna känsla handlar om att jag drastiskt dragit ned på kaloriintaget! Inte minst har jag "ätit upp mig" en del innan och strax efter maran så kroppen är van vid lite överintag, men nu går den på underintag. En hel underbar känsla när man ändå inte går omkring hungrig!
Nu kanske det låter lite knäppt med att det känns bra när man känner sig kraftlös, men det var inte den där destruktiva kraftlösheten som jag hade utan en skön känsla av att kalorierna jag förbrukade var av "rätt sort". Tidigare har jag upplevt att energi jag tog av bara var sånt som "ändå skulle bort". Jag vet inte om nån fattar vad jag menar, men känslan var helt underbar. Måhända har jag fått en smärre knäpp av löpandet! Att komma till en uppförsbacke, känna att backen i sig är en muskeldödare men sen känna att energin sinar i kroppen ännu mer så man blir sådär underbart seg och trött i kroppen. Troligen var detta anledningen till att jag tvingades gå ibland, för igår var motivationen på topp!
Imorse var både jag och Nemo dödströtta däremot. Vår runda var inte alls så där kvittrande underbar som den var häromdagen. Ni som har hund vet den där känslan när man nästan irriterar sig på att jycken MÅSTE sniffa på varenda stolpe och hamnar på efterkälken och bromsar ens tempo :-) Helt underbart, faktiskt! Hunden gör ju likadant varje dag :-) Jag insåg själv att det var en sån runda och kors i taket - ett lätt fnitter bubblade fram när insikten drabbade mig. Efter det var tålamodet större med Nemo :-)
Idag kommer spolbilen hem till oss. Kul värre! Vi har stopp i avloppet igen... Senast var bara någon månad sen och nu måste vi låta dem filma rören för att hitta anledningen. Billiga grejer sånt där :-( Nåja, vi får nog ordning på det till slut! Idag tänker jag inte låta något störa min sköna känsla från rundan igår och 40-minuterspromenaden imorse. Ha en bra dag hörni!
Jag gick ut lite halvlöst med den där känslan av att inte riktigt veta hur fort jag skulle köra och hur långt det skulle bli. Jag låg nog kring 6-minuterstempo och strax under de första tre-fyra kilometrarna, men sen sjönk hastigheten något. Jag var faktiskt uppe och körde 6.20 som värst! I snitt låg jag kring 6.05-6.15, tror jag. Jag hann inte läsa in Garmindatat igår.
Hela rundan hade jag den där känslan av "energilöshet". Ni vet när pannbenet hejar på, men musklerna är sega och inte riktigt vill svara på tilltal. Jag är HELT säker på att denna känsla handlar om att jag drastiskt dragit ned på kaloriintaget! Inte minst har jag "ätit upp mig" en del innan och strax efter maran så kroppen är van vid lite överintag, men nu går den på underintag. En hel underbar känsla när man ändå inte går omkring hungrig!
Nu kanske det låter lite knäppt med att det känns bra när man känner sig kraftlös, men det var inte den där destruktiva kraftlösheten som jag hade utan en skön känsla av att kalorierna jag förbrukade var av "rätt sort". Tidigare har jag upplevt att energi jag tog av bara var sånt som "ändå skulle bort". Jag vet inte om nån fattar vad jag menar, men känslan var helt underbar. Måhända har jag fått en smärre knäpp av löpandet! Att komma till en uppförsbacke, känna att backen i sig är en muskeldödare men sen känna att energin sinar i kroppen ännu mer så man blir sådär underbart seg och trött i kroppen. Troligen var detta anledningen till att jag tvingades gå ibland, för igår var motivationen på topp!
Imorse var både jag och Nemo dödströtta däremot. Vår runda var inte alls så där kvittrande underbar som den var häromdagen. Ni som har hund vet den där känslan när man nästan irriterar sig på att jycken MÅSTE sniffa på varenda stolpe och hamnar på efterkälken och bromsar ens tempo :-) Helt underbart, faktiskt! Hunden gör ju likadant varje dag :-) Jag insåg själv att det var en sån runda och kors i taket - ett lätt fnitter bubblade fram när insikten drabbade mig. Efter det var tålamodet större med Nemo :-)
Idag kommer spolbilen hem till oss. Kul värre! Vi har stopp i avloppet igen... Senast var bara någon månad sen och nu måste vi låta dem filma rören för att hitta anledningen. Billiga grejer sånt där :-( Nåja, vi får nog ordning på det till slut! Idag tänker jag inte låta något störa min sköna känsla från rundan igår och 40-minuterspromenaden imorse. Ha en bra dag hörni!
tisdag 15 juni 2010
Lopplan 2010
Så är den då här - lopplanen á la Magnus! Ni ser den till vänster där jag städat bort alla frågetecken och paranteser :-)
Den uppmärksamme kan till sin förskräckelse se att jag tänker springa ALLT :-) Nåja, inte allt, men ganska många lopp. Inkluderat Stockholm halvmaraton och Lidingö 30K. Huruvida detta är smart eller ej lär vi bli varse framåt hösten, men kul - det kan jag berätta redan nu att det ska bli!
Jag hade i praktiken redan bestämt mig för detta när jag la upp "undersökningen". Mest var jag faktiskt intresserad av era synpunkter för de kunde ju faktiskt påverka mitt beslut. Det gjorde de också. Jag hade beslutat mig för att ta Lidingö 15K. Det var den lille förståndige på vänsteraxeln som hade talat. "!5 km räcker väl gott och väl och det kan du köra utan att ta ut all energi ur din kropp...". Japp, förnuftsmässigt hade det nog varit det rätta, MEN nu spelar ju också hjärtat in. Det där suget i magtrakten som styr hur du gör i slutändan!
Så - jag kastar mig ut i löpar-ekorrhjulet med en ännu större glädje än inför Stockholm maaraton. Kan man ha det bättre än att ha några hållpunkter hela sommaren och hösten som sporre? Dessa hållpunkter ska få ge mig så mycket glädje så ni anar inte :-) Några exakta tidsmål har jag inte satt, och funderar faktiskt på att låta bli just nu. Kansk ska jag bara njuta mig igenom dessa lopp utan tidsmål...
Nyligen intog jag en assiett övsersvämmande av blandad sallad (och nej Ingmarie - det var inte bara några futtiga salladsblad, hehe), egengjord pesto (tack Ùlrika för receptet) och 6 stekta köttbullar Till detta en finfin årgång av kranvatten. Tyvärr kunde jag inte hålla mig så jag lassade upp ytterligare en hel assiett med salladen (dock utan köttbullar). Mätt!
Nu vidtar lite relax inför ett lugnare kvällspass i lufstempo! Ciao!
Den uppmärksamme kan till sin förskräckelse se att jag tänker springa ALLT :-) Nåja, inte allt, men ganska många lopp. Inkluderat Stockholm halvmaraton och Lidingö 30K. Huruvida detta är smart eller ej lär vi bli varse framåt hösten, men kul - det kan jag berätta redan nu att det ska bli!
Jag hade i praktiken redan bestämt mig för detta när jag la upp "undersökningen". Mest var jag faktiskt intresserad av era synpunkter för de kunde ju faktiskt påverka mitt beslut. Det gjorde de också. Jag hade beslutat mig för att ta Lidingö 15K. Det var den lille förståndige på vänsteraxeln som hade talat. "!5 km räcker väl gott och väl och det kan du köra utan att ta ut all energi ur din kropp...". Japp, förnuftsmässigt hade det nog varit det rätta, MEN nu spelar ju också hjärtat in. Det där suget i magtrakten som styr hur du gör i slutändan!
Så - jag kastar mig ut i löpar-ekorrhjulet med en ännu större glädje än inför Stockholm maaraton. Kan man ha det bättre än att ha några hållpunkter hela sommaren och hösten som sporre? Dessa hållpunkter ska få ge mig så mycket glädje så ni anar inte :-) Några exakta tidsmål har jag inte satt, och funderar faktiskt på att låta bli just nu. Kansk ska jag bara njuta mig igenom dessa lopp utan tidsmål...
Nyligen intog jag en assiett övsersvämmande av blandad sallad (och nej Ingmarie - det var inte bara några futtiga salladsblad, hehe), egengjord pesto (tack Ùlrika för receptet) och 6 stekta köttbullar Till detta en finfin årgång av kranvatten. Tyvärr kunde jag inte hålla mig så jag lassade upp ytterligare en hel assiett med salladen (dock utan köttbullar). Mätt!
Nu vidtar lite relax inför ett lugnare kvällspass i lufstempo! Ciao!
Ny dag, ny frukost och nytt liv...
Idag vaknade jag senare! Inte helt fel för kroppen och det VAR planerat. Bilen skulle in på service och jag skulle därför jobba hemifrån. Jag skuttade (!) därför upp, duschade, klädde på mig och tog med Nemo till bilfirman. Bilen lämnades in och promenad vidtog. 40 minuter senare anlände jag hem, startade maskineriet för jobb och kunde sen käka frukost med familjen.
Frukost idag: Två grova mackor med solrosfrön och ett par ostkivor samt en rejäl balja te och ett halvt glas färskpressad apelsinjuice. Inte en världsmästarfrukost, men jag är på väg i alla fall. Just nu är steg ett att ta ner mängderna. Steg två blir en innehållsrevision...
Nu sitter jag framför skärmen och jobbar med en rejäl balja kaffe i handen (nä, den står faktiskt bredvid just nu). De dagar jag jobbar hemifrån har jag den stora förmånen att kunna ta ett löppass mitt på dagen. Det hoppas jag kunna göra idag också. Jag har inte riktigt bestämt vad det kan tänkas bli, men försiktighet iakttas fortfarande lite grann efter maran. Jag gissar, så som det känns just nu, att det blir ett lite längre lufspass. Sedan maran har jag haft ett stort behov av "njutpass" och jag känner fortfarande att det står högt upp på önskelistan. Jag gissar att det beror på att jag letar en "skön"känsla för att bryta den tunga känslan jag hade halva maran :-)
Idag blir det inlagd strömming till lunch. Det är inte varje dag man äter det minsann. Om det är bra eller dåligt vet jag inte, men fantastiskt gott är det! Jag äter bara det de gånger min mamma gjort det och jag "råkar" ha vägarna förbi. Då brukar det bli en matlåda, hehe.
Jag tänkte återkomma med en matplanering för närmsta tiden och be er alla om synpunkter. Jag hoppas på många, raka och ärliga synpunkter. I min värld är detta det enda sättet jag kan lära mig...
Förresten - senare idag kommer jag återkomma med loppplanen för 2010. Den HAR varit klar några dar, men det har varit grymt kul och spännande att se allas kommentarer, synpunkter och idéer. Faktiskt gjordes smärre revideringar efter era glasklara analyser :-) Mer om det sen!
Frukost idag: Två grova mackor med solrosfrön och ett par ostkivor samt en rejäl balja te och ett halvt glas färskpressad apelsinjuice. Inte en världsmästarfrukost, men jag är på väg i alla fall. Just nu är steg ett att ta ner mängderna. Steg två blir en innehållsrevision...
Nu sitter jag framför skärmen och jobbar med en rejäl balja kaffe i handen (nä, den står faktiskt bredvid just nu). De dagar jag jobbar hemifrån har jag den stora förmånen att kunna ta ett löppass mitt på dagen. Det hoppas jag kunna göra idag också. Jag har inte riktigt bestämt vad det kan tänkas bli, men försiktighet iakttas fortfarande lite grann efter maran. Jag gissar, så som det känns just nu, att det blir ett lite längre lufspass. Sedan maran har jag haft ett stort behov av "njutpass" och jag känner fortfarande att det står högt upp på önskelistan. Jag gissar att det beror på att jag letar en "skön"känsla för att bryta den tunga känslan jag hade halva maran :-)
Idag blir det inlagd strömming till lunch. Det är inte varje dag man äter det minsann. Om det är bra eller dåligt vet jag inte, men fantastiskt gott är det! Jag äter bara det de gånger min mamma gjort det och jag "råkar" ha vägarna förbi. Då brukar det bli en matlåda, hehe.
Jag tänkte återkomma med en matplanering för närmsta tiden och be er alla om synpunkter. Jag hoppas på många, raka och ärliga synpunkter. I min värld är detta det enda sättet jag kan lära mig...
Förresten - senare idag kommer jag återkomma med loppplanen för 2010. Den HAR varit klar några dar, men det har varit grymt kul och spännande att se allas kommentarer, synpunkter och idéer. Faktiskt gjordes smärre revideringar efter era glasklara analyser :-) Mer om det sen!
måndag 14 juni 2010
Morgonstund har guld i mun
Imorse var det uppstigning 05.00 när klockan, lite ilsket, ringde! Kläder var förberedda så jag inte skulle kunna glida undan för att jag inte hittade lämpliga kläder :-) Nemo (ettårig Cavalier King Charles-spaniel) skakade på sig och såg allmänt trött ut.
Kläder drogs på och jag kunde nästan ta på den spänning som byggdes upp hos Nemo. För egen del kändes intresset rätt svalt för att ge sig ut i denna tidiga otta, men beslutet var taget och Nemos spänning ökade än mer när jag närmade mig hallen och skorna snördes. Det är faktiskt en smula fantastiskt hur välgörande det är för själen ändå när det står en liten jycke framför dig med förväntansfull blick och hela kroppen svängande i en brutal svansviftning...
Promenaden i sig var helt odramatisk. Fåglarna sjöng, Nemo njöt och jag knallade på. Solen, som också nyss stigit upp, lyste på oss i vår tysta vandring som endast bröts av enstaka "Nemo, kom här", eller en kort vissling. Den enda konkurrensen om gångvägarna denna tid på dygnet kom ifrån sniglar och insekter! Åter hemma somnade Nemo ovaggat och jag hoppade in i duschen - faktiskt en smula fuktig på ryggen redan innan duschen startade...
Frukost idag: En grov macka med gurkskivor, ett rejält glas vatten. Något magert, men idag är det vila och jag behöver mentalt känna att jag "håller igen" såhär i starten. Imorgon planeras havregrynsgröt istället. Till lunch idag planeras en liten sallad baserad på rester från tacomiddag och ett rejält glas vatten. Middagsplanen är just nu okänd (spänningen stiger).
Omröstningen av vilket lopp jag borde prioritera i höst har avslutats! Tack alla 10 som röstade :-) Resultatet är en smula förvånande kan jag tycka:
0 röster - Hässelbyloppet
1 röst - Lidingö 15K
3 röster- Lidingö 30K
6 röster - Stockholm halvmaraton
Jag trodde verkligen att fler skulle rösta på Hässelbyloppet. Åtminstone att någon skulle tycka att en mil är rätt bra distans, men icke. Att det skulle röstas på Lidingö 30K var jag rätt övertygad om. Många vurmar för detta lopp och jag kan inte förneka att det lockar. Den stora överraskningen var att det var så överväldigande majoritet för Stockholm halvmaraton! Man blir ju liksom lite nyfiken på varför!
Det bästa med omröstning på detta visa är att jag inte behöver följan resultatet. Till dags dato har planerna varit flytande och jag kan glädja er alla att planerna fortfarande flyter! Jag kan i dagsläget inte riktigt bestämma mig för hur jag ska göra och jag tänker fortsätta vela ett tag till. Jag vill komma igång med min träning lite mer, njuta av nåt långpass till och kanske ett antal promenader med Nemo i ottan innan jag beslutar mig. Självklart är det en ekonomisk fråga också. Man vill ju inte "slösa" om man inte har ett klart uttalat mål med ett lopp - i alla fall inte jag!
Så - egentligen inte något nytt idag. Bara lite reflektioner och funderingar. Det jag kan konstatera idag dock är att morgonrutinen kommer vara både en plåga och en njutning. Jag passar på att njuta så mycket jag kan av ALLA former av pass nu. Det är ju inte länge kvar innan snödrivor ska besegras igen...
Kläder drogs på och jag kunde nästan ta på den spänning som byggdes upp hos Nemo. För egen del kändes intresset rätt svalt för att ge sig ut i denna tidiga otta, men beslutet var taget och Nemos spänning ökade än mer när jag närmade mig hallen och skorna snördes. Det är faktiskt en smula fantastiskt hur välgörande det är för själen ändå när det står en liten jycke framför dig med förväntansfull blick och hela kroppen svängande i en brutal svansviftning...
Promenaden i sig var helt odramatisk. Fåglarna sjöng, Nemo njöt och jag knallade på. Solen, som också nyss stigit upp, lyste på oss i vår tysta vandring som endast bröts av enstaka "Nemo, kom här", eller en kort vissling. Den enda konkurrensen om gångvägarna denna tid på dygnet kom ifrån sniglar och insekter! Åter hemma somnade Nemo ovaggat och jag hoppade in i duschen - faktiskt en smula fuktig på ryggen redan innan duschen startade...
Frukost idag: En grov macka med gurkskivor, ett rejält glas vatten. Något magert, men idag är det vila och jag behöver mentalt känna att jag "håller igen" såhär i starten. Imorgon planeras havregrynsgröt istället. Till lunch idag planeras en liten sallad baserad på rester från tacomiddag och ett rejält glas vatten. Middagsplanen är just nu okänd (spänningen stiger).
Omröstningen av vilket lopp jag borde prioritera i höst har avslutats! Tack alla 10 som röstade :-) Resultatet är en smula förvånande kan jag tycka:
0 röster - Hässelbyloppet
1 röst - Lidingö 15K
3 röster- Lidingö 30K
6 röster - Stockholm halvmaraton
Jag trodde verkligen att fler skulle rösta på Hässelbyloppet. Åtminstone att någon skulle tycka att en mil är rätt bra distans, men icke. Att det skulle röstas på Lidingö 30K var jag rätt övertygad om. Många vurmar för detta lopp och jag kan inte förneka att det lockar. Den stora överraskningen var att det var så överväldigande majoritet för Stockholm halvmaraton! Man blir ju liksom lite nyfiken på varför!
Det bästa med omröstning på detta visa är att jag inte behöver följan resultatet. Till dags dato har planerna varit flytande och jag kan glädja er alla att planerna fortfarande flyter! Jag kan i dagsläget inte riktigt bestämma mig för hur jag ska göra och jag tänker fortsätta vela ett tag till. Jag vill komma igång med min träning lite mer, njuta av nåt långpass till och kanske ett antal promenader med Nemo i ottan innan jag beslutar mig. Självklart är det en ekonomisk fråga också. Man vill ju inte "slösa" om man inte har ett klart uttalat mål med ett lopp - i alla fall inte jag!
Så - egentligen inte något nytt idag. Bara lite reflektioner och funderingar. Det jag kan konstatera idag dock är att morgonrutinen kommer vara både en plåga och en njutning. Jag passar på att njuta så mycket jag kan av ALLA former av pass nu. Det är ju inte länge kvar innan snödrivor ska besegras igen...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)